Flernivåmodell för innovativa energisparåtgärder i drift, förvaltning och underhåll av byggnader slutrapport / Wiktoria Glad.

• I projektet har viktiga barriärer och drivkrafter för implementering av tekniskt möjliga och samhällsekonomiskt intressanta energisparåtgärder identifierats. De viktigaste resultaten visar att det finns strukturer internt inom fastighetsbolagen och mellan olika aktörer i branschen som motverkar ett mer innovativt klimat. För att arbeta med innovativa energisparåtgärder behövs minst fyra olika komponenter: kompetens, energisparmål, strategier/handlingsplaner för att nå målen och implementering/ansvar för förverkligande. I de företag som undersöktes fanns viss kompetens, men inte tillräcklig. Samtliga företag hade energisparmål, men handlingsplaner saknades. Ansvar delegerades, men eftersom planen för att nå målen var obefintlig eller hade brister haltade implementeringen. Energisparande hade identifierats som viktigt men ett helhetsgrepp kring frågan saknades. En central grupp som upplevdes som bromskloss för implementeringen var ekonomerna i organisationen. En slutsats är att ekonomerna som arbetar med fastigheter behöver utbildning i möjligheter att arbeta långsiktigt med energisparåtgärder och alternativa ekonomiska kalkyler för att nå målen. En annan grupp som är viktig för att mata in innovationer i fastighetsbolagen när egen kompetens saknas är konsultbolagen. Tyvärr upplever inte de tillfrågade fastighetsbolagen att konsulterna tillför kunskap och information om nya innovationer utan att de tenderar att hålla sig till standardiserade lösningar. För de vetenskapliga ändamålen har en flernivåmodell använts och delvis reviderats för att passa förhållanden inom svensk fastighetssektor. I den ursprungliga modellen läggs fokus på tre nivåer: en övergripande ”landskapsnivå”, en företags- och organisationsnivå kallad ”socio-teknisk regimnivå” och en tekniknivå kallad ”tekniska nischer”. De olika nivåerna hänger samman genom att landskapsnivån är svår för enskilda organisationer att påverka medan regimnivån inbegriper orga-nisationer och teknik som ägs och kontrolleras av organisationen. Teknik och or-ganisation är sammanvävt och utgör förutsättningarna för att innovationer ska kunna få fäste. Det är regimnivån i modellen som den här rapporten huvudsakli-gen koncentreras till. Slutsatserna i den här rapporten är att det även finns klara grupperingar inom regimerna, i subregimer, som påverkar utvecklingen. Inom subregimerna finns underregimer som även de påverkar företagens inriktning. En innovativ samarbetsmodell mellan universitetet och fastighetsbolag har också prövats i projektet. För de fyra fastighetsbolag som medverkat i projektet har en ”industriforskare” från respektive företag rekryterats för att medverka aktivt i forskningsprojektet. Fastighetsbolagen identifierade själva industriforskarna utefter kriteriet att de skulle vara intresserade av forskning. Gruppen LiU-forskare och industriforskare träffades gemensamt en gång i månaden för att rapportera hur projektet fortskred samt planera för framtida aktiviteter. Mellan träffarna arbetade LiU-forskarna och industriforskarna med uppgifter som antingen var individuella eller gemensamma i olika konstellationer. Modellen med industriforskare syftade dels till att göra en brygga mellan universitetet och företagen för att motverka kul-turkrockar och andra hinder för kunskapsöverföring åt båda håll, dels att stärka forskargruppen genom fler medlemmar som kan medverka i det vardagliga forskningsarbetet (forskningsdesign, metodval, datainsamling, analys av data och rapportskrivande). Samarbetsmodellen behöver utvecklas för att ytterligare stärka banden mellan universitet och företag. 

Ämnesord

Energieffektiva byggnader 

Indexterm och SAB-rubrik

Ppbc Husbyggnad: värme, vatten, ventilation, kyla

Klassifikation

697 (DDC)

Ppbc (kssb/8)