Den namnlösa

Elin Wägner, 1882-1949

Finns online:

Fritt tillgänglig via Göteborgs universitetsbibliotek Fritt tillgänglig via Litteraturbankens webbplats

ämne

Prästgårdar, Familjer, Äktenskap, Plikt, Tro, Kärlek, Sjukdomar, Konvalescens, Anhörigvård, Sverige--Småland, 1910-talet

Fler detaljer

Sammanfattning

Stockholm : Albert Bonniers förlag, 2025, [2025]

”Så föll mörkret över oss, men icke samma mörker. Mot mig var det moderligt och milt, och för mig hade det inga hemligheter, nog mindes jag ändå den kära vägen hem. Men måste icke den namnlösa, om hon orkade förnimma någonting, finna detta mörker skrämmande, i vilket hon färdades med två okända figurer mot ett mål om vilket hon ingenting visste?” Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Den namnlösa utkom för första gången 1922.

[Stockholm] : The Sublunar Society, 2020, [2020]

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien. Den namnlösa (1922) inleds med att huvudpersonen Rakel, på tåget hem till sin bror Elias i Småland, träff-ar en namnlös och dödssjuk ung kvinna, som får följa med henne till broderns prästgård. Rakel har ombetts komma till gården för att hjälpa Elias hustru Helena med de sociala plikterna som prästfru. I Kierkegaards anda berör Wägner kampen mellan lust och plikt. Andra teman som förekommer är psykisk sjukdom och Gud. Läsaren får inblick i den dysfunktionella familjen, där Rakel och den namnlösa inträder. Kvinnorna får olika roller och upplevelser av detta...

Köpenhamn : Saga Egmont, 2020

Rakel kallas hem till sin bror i Småland, från ett krigshärjat Storbritannien till en prästgård full av olyckliga människor. På tåget hem möter hon en ensam och nedbruten ung kvinna och beslutar sig genast för att ta hand om henne. Rakels brorson Georg är läkare och tar sig an vården av den unga kvinnan. Liksom hon bär han på ett trauma, och de tyr sig snart till varandra. Rakel hoppas att de två ungdomarna kan rädda varandra ur mörkret. Men på prästgården finns också personer som inte uppskattar deras relation.Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.[WeDoBooks]

Albert Bonniers förlag, 2015

”Så föll mörkret över oss, men icke samma mörker. Mot mig var det moderligt och milt, och för mig hade det inga hemligheter, nog mindes jag ändå den kära vägen hem. Men måste icke den namnlösa, om hon orkade förnimma någonting, finna detta mörker skrämmande, i vilket hon färdades med två okända figurer mot ett mål om vilket hon ingenting visste?”Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Den namnlösa utkom för första gången 1922.[WeDoBooks]