Utvärdering av vårdval ryggkirurgi i Stockholms län [Elektronisk resurs] / Thérèse Eriksson, Lars-Åke Levin.

• Uppdrag och syfte??Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings Universitet fick under 2014 i uppdrag av Stockholms Läns Landsting (SLL) att utvärdera vårdval ryggkirurgi (VVR). I VVR används ett värdebaserat ersättningssystem vilket gör att VVR skiljer sig från andra vårdval inom Stockholms län.??Syftet med denna utvärdering är att 1) utifrån registerdata utvärdera VVR utifrån volym, kostnad samt hälsoutfall med Region Östergötland som kontroll, 2) redogöra för hur anställda inom SLL respektive de privata vårdgivarna har upplevt utformning, implementering, förvaltning av VVR och hur det har påverkat deras arbete samt hur de upplevde beslutsprocessen för införandet.??Metod??Att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder kan vara värdefullt vid utvärdering av en komplex intervention med många faktorer att ta hänsyn till. Kvantitativ och kvalitativ metod erbjuder olika sätt att beskriva ett fenomen, vilket innebär att metoderna kan generera olika resultat. Man bör inte utgå ifrån att resultaten ska replikera varandra utan snarare att man ska få en djupare förståelse för fenomenet. I denna utvärdering är utgångspunkten att metoderna kan och bör användas som komplement till varandra.??Den kvalitativa delen i denna rapport bygger på intervjuer med anställda på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) vid SLL samt anställda hos de privata vårdgivarna1. Ändamålsenlig urvalsteknik har använts för att välja intervjupersoner och intervjuerna baseras på en explorativ ansats. Den kvantitativa delen baseras på registerdata från fem olika registerhållare, deskriptiva data presenteras och statistiska analysmetoder har använts för att jämföra grupper och utveckling över tid före och efter införandet av VVR. Utvärderingen grundar sig på Donabedians ramverk för utvärdering av kvalitet inom sjukvården (1). 
• Resultat baserat på registerdata??Volym??Antalet indexoperationer har ökat med 17 procent efter införandet av VVR. Volymökningen kan förklaras med att det operationstak som fanns vid upphandling har tagits bort och att den nya ersättningsnivån kräver en högre produktion. Även tillgängligheten har ökat, dels på grund av det finns fler vårdgivare, dels på grund av utökade öppettider samt fler mer centralt belägna mottagnings- och rehabiliteringslokaler.??Hälsoutfall??Under de tre år som har gått sedan införandet av VVR har 1006 fler patienter opererats jämfört med motsvarande period före införandet. Detta motsvarar en vinst på 210 QALYs till följd av VVR. Livskvalitetsvinsten efter operation per patient har inte påverkats av VVR, men justerat för vårdtyngd och socioekonomiska faktorer har den postoperativa livskvaliteteten ökat med 0,04 i EQ-5D-index.??Kostnader??SLL:s kostnad för elektiv ryggkirurgi har i genomsnitt ökat med 20 miljoner kronor per år efter införandet av VVR. Den totala kostnaden för elektiv ryggkirurgi har ökat med 16 procent jämfört med motsvarande period före vårdvalet. Kostnadsökningen kan förklaras av volymökningen som uppgick till 17 procent. Kostnaden per operation har minskat med 7 procent. Även kostnaden per vårdepisod2 har minskat med 9 procent.??Den inkrementella kostnadseffektkvoten för VVR estimerades till drygt 50 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY). Om kostnaden för vård under hela vårdepisoden och indirekta kostnader kopplade till sjukfrånvaro inkluderades i analysen uppgick den inkrementella kostnadseffektkvoten till 230 000 kronor per vunnen QALY.??Individ- och prestationsersättning??Baserat på patientens svar på Global Assessment såg den prestationsbaserade ersättningen i genomsnitt ut enligt följande:??Helt försvunnen smärta: 3 651 kr?Mycket förbättrad smärta: 1 167 kr?Något förbättrad smärta: -1 746 kr?Oförändrad smärta: -4 453 kr?Försämrad smärta: -6 215 kr?Hade inte smärta: 529 kr 
• Tanken var att prestationsersättningen skulle uppgå till ungefär 10 procent av bas- och garantiersättning, i realiteten blev andelen som högst knappt 7 procent. I de flesta fall uppgick prestationsersättningen till cirka ±2 procent av bas- och garantiersättningen. Den individbaserade justeringen låg i majoriteten av fallen på ca ±2 procent.??I jämförelse med de kostnader som uppkommer på grund av kostnadsansvaret för postoperativ vård menade vårdpersonal att den värdebaserade ersättningen (baserat på GA) var för låg. De ansåg därför att det inte var värt att följa upp den värdebaserade ersättningen och därmed har incitamenten inte haft önskad effekt då fokus främst ligger på att hålla de postoperativa kostnaderna nere istället för på hur den värdebaserade ersättningen kan maximeras.??Sjukskrivning??Andelen sjukskrivna patienter minskar efter införandet av VVR. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat, främst på grund av längre sjukskrivning före operation.??Konsumtion av smärtstillande läkemedel??Andelen patienter som använder opioidbaserade läkemedel postoperativt har minskat med VVR, även doseringen per patient har minskat. Andelen patienter som använder antiepileptika har preoperativt och i samband med operation ökat, men postoperativt minskat. Andelen patienter som använde antidepressiva postoperativt ökade efter införandet av VVR, likaså doseringen preoperativt och i samband med operation.??Resultat baserat på intervjuer??Utformning, implementering och förvaltning??Hos vårdgivare var beslutet att införa VVR väl förankrat, mycket på grund av att professionen fick komma till tals under utformningen av vårdvalet. Hos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) hade beslutet inte samma stöd då man tidigare bedömt att elektiv ryggkirurgi inte lämpade sig som vårdval samt att landstingets system inte kunde stödja den typen av ersättningssystem som diskuterades.??Generellt har kommunikationen upplevts som god mellan vårdgivare och HSF under utformningen av VVR. Personal hos vårdgivare upplevde kommunikationen som särskilt god i jämförelse med hur kommunikationen varit i utformningen av andra vårdval.??Flera intervjupersoner menade att det saknades stöd för hur man praktiskt skulle arbeta med det nya systemet, vilket kan förklaras av att VVR var nytt även för personalen på HSF. Personal hos vårdgivarna upplevde att det tog för lång tid att få svar på frågor vilket i sin tur ledde till att ärenden samlades på hög och personal kände stress över att antalet olösta ärenden ökade. Vårdvalet upplevdes som personbundet, särskilt under de första åren efter införandet av VVR. 
• På HSF fanns en medvetenhet om att de inte riktigt hade resurser till löpande uppföljning och revidering av avtalen med vårdgivare. Det gav upphov till viss frustration över att veta vad som bör förändras utan att ha de resurser som krävs för att genomföra det. För att ekonomiska incitament ska vara långsiktigt effektiva är det viktigt med kontinuerlig uppföljning och justering.??Arbetsprocesser??Vårdgivare??VVR är utformat så att vårdgivarna är fria att utforma sina arbetsprocesser på det sätt som de själva anser är bäst. Den enda begränsningen är ersättningen som landstinget har bestämt baserat på kostnadsdata från en av vårdgivarna. Det tvärprofessionella arbetet var mer påtagligt hos två av de fyra intervjuade vårdgivarna.??Efter införandet av VVR uppgav vårdpersonal att de blivit mer enhetliga i registreringsförfarandet och mer stringenta i sina bedömningar av operationsindikationer. En negativ sidoeffekt som framkommit är att särskilda ingrepp inte gått att utföra inom vårdvalets ramar. Därför anser vårdgivarna att en justering av tillåtna kombinationer vore lämpligt så att fler diagnoser och ingrepp inkluderas för att undvika att patienter hamnar utanför systemet.??Vårdgivarna inom VVR har ett postoperativt kostnadsansvar för patienten vilket ger dem anledning att bygga upp ett förtroende hos patienterna för att öka chansen för att patienten kommer tillbaka vid komplikationer samt efterlever läkarens anvisningar. Då patienterna är fria att söka sig till en annan vårdgivare skulle det underlätta för vårdgivarna om de blev informerade när deras patient vårdades på annat håll för att på så vis ge dem en chans att själva åtgärda komplikationen. Det postoperativa kostnadsansvaret har dock upplevts som administrativt krävande då IT-systemet inte är tillräckligt förfinat för att urskilja vård kopplad till VVR från annan vård. Därutöver uppgav intervjupersoner en upplevd avsaknad av struktur och stöd för hur man praktiskt skulle inkludera sjukgymnastik. Samordningen av sjukgymnastik har varit komplicerat för alla vårdgivare och det är svårt att styra patienter som har ett fritt val. Detta ansvar har blivit en central del i vårdgivarnas arbete varför många tycker att större vikt borde??ha lagts på utformningen av detta ansvar. Det kan därför uppfattas som att inkluderingen av sjukgymnastik var ett för stort steg att ta i samband med införandet av VVR men samtidigt ett steg i rätt riktning som egentligen skulle ha krävt både bättre utformade system och en bättre samverkan med sjukgymnastik som område. 
• Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF)??Generellt har HSF inte haft möjlighet att genomföra den kontinuerliga uppföljning och revidering som vårdvalet kräver på grund av relativt små personella resurser. Istället har arbetssättet gällande vårdval generellt kännetecknats av större revideringar med några års mellanrum. Detta arbetssätt påminner i stor utsträckning om det arbetssätt som råder under upphandlingsförfaranden inom SLL. En utav grundidéerna med vårdval går därför till viss del förlorad när avtalsrevideringarna är stora och sker sällan istället för att mindre justeringar görs fortlöpande för att anpassa systemet. Vidare skulle HSF:s arbete gynnas av att få in ökad kompetens som kan hantera och utveckla de typer av informationssystem som är en förutsättning för att upprätthålla ett komplext vårdval som VVR.??Arbetsbelastning??Den administrativa bördan upplevs ha ökat för personal både på HSF och hos vårdgivarna. Den största orsaken till den ökade administrativa bördan är det nya ersättningssystemet som krävt mycket manuellt arbete, främst på grund av hanteringen av det postoperativa kostnadsansvaret. För vårdgivare upplevs även den kliniska arbetsbelastningen ha ökat då de genomför fler operationer på grund av den lägre ersättningsnivån, ökad konkurrens och för att det inte finns något operationstak.??Inställningen till VVR med ett värdebaserat ersättningssystem??Införandet av VVR upplevs generellt som positivt eftersom det ger vårdgivarna större utrymme för långsiktighet. Det finns dock en oro för att fortsatt effektivisering ska leda till negativa effekter för patienter. Vårdgivare betonade därför vikten av indexuppräkning av ersättningsnivån. Generellt finns en positiv inställning till att ersättningen är kopplad till patientutfall, men med nuvarande utformning och ersättningsnivå ligger inte fokus på att maximera patientutfall utan på att minimera potentiellt undvikbara oönskade händelser (PUOH) och fysioterapi. Det nya ersättningssystemet kopplat till VRR uppfattas som komplext vilket till stor del kan bero på brist på transparens kring hur olika patientfaktorer påverkar ersättningen. Lämpligheten att basera ersättningsnivån på det patientrapporterade utfallsmåttet global assessment (GA) har också ifrågasatts. Dels för att GA baseras på en subjektiv värdering, dels för att en för stor vikt i ersättningen ligger på att patienten ska bli helt smärtfri, vilket inte är vanligt för patientgruppen inom VRR. 
• Vilka faktorer upplevs ha störst betydelse för utfallet???Det postoperativa kostnadsansvaret menar vårdgivarna är den aspekt i VRR som har haft störst påverkan i det dagliga arbetet. Det har genererat en obruten vårdkedja som bidragit till att man som vårdgivare får en närmare relation till patienten. Med det postoperativa kostnadsansvaret kan vårdgivarna följa patienten hela vägen från bedömning till ettårsuppföljning. Därutöver framhävs också avtalsformen, att bedriva verksamhet enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) underlättar planering av verksamheten på lång sikt och ger utrymme för att arbeta mer mot kvalitet jämfört med avtalsformen under Lagen om offentlig upphandling (LOU). Under intervjuerna framförde många att även om VVR inte givit någon mätbar effekt ännu (2013-2016), så har kopplingen av ersättning till hälsoutfall varit viktig då det upplevts som en fingervisning om var fokus bör ligga på för att uppnå bättre kvalitet.??Slutsatser??Antalet opererade patienter har ökat med 17 procent efter införandet av VVR.?Den totala kostnaden har ökat med 16 procent, däremot har medelkostnaden per operation minskat.?Vårdvalet har inte haft någon effekt på den individuella livskvalitetsvinsten, men då fler patienter opereras ökar den aggregerade livskvalitetsvinsten.?Den minskade genomsnittliga kostnaden per operation indikerar en effektivare vård då livskvalitetsvinsten inte har påverkats negativt.?Den prestationsbaserade ersättningens andel av den totala ersättningen behöver bli större för att generera effekt.?Individjusteringen upplevs inte vara tillräcklig för att motverka skillnader i ekonomisk risk mellan patienter.?Istället för fokus på postoperativ hälsomaximering ligger fokus på postoperativ kostnadsminimering.?Vårdvalet har inte haft någon större effekt på patientsammansättningen.?Andelen sjukskrivna patienter minskar efter införandet av VVR.?Den generella uppfattningen av vårdval ryggkirurgi var positiv bland personal hos de privata vårdgivarna och HSF.?Uppfattningen hos vårdpersonal var att det postoperativa kostnadsansvaret hade haft störst effekt på det dagliga arbetet och att det gav vårdgivarna en bättre helhetssyn av patientens behov.?Kopplingen av ersättning till patientrapporterat utfallsmått upplevdes också som viktigt, även om den i dagsläget var för låg för att generera effekt.?Vårdvalet har medfört en hög administrativ arbetsbörda på grund av det nya beskrivnings- och ersättningssystemet. Idag kvarstår relativt mycket manuellt arbete med den komplexa ersättningsmodellen.?Hur forskning och utveckling ska bedrivas och finansieras behöver lösas, särskilt eftersom de offentliga sjukhusen inte är inkluderade i VVR och de privata aktörerna opererar majoriteten av patienterna inom elektiv ryggkirurgi.?Resultaten tyder på en omställningsperiod de första åren efter införandet av VVR och därför är det viktigt att följa utvecklingen från år 2016 och framåt för mer långsiktiga effekter av VVR. 

Ämnesord

Medical and Health Sciences  (hsv)

Health Sciences  (hsv)

Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy  (hsv)

Medicin och hälsovetenskap  (hsv)

Hälsovetenskaper  (hsv)

Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi  (hsv)