Digitala speglar [Elektronisk resurs] föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder

• Syftet med avhandlingen är att undersöka visualiserade föreställningar om bildläraryrket vid Lärarutbildningen genom att analysera hur bildlärarstudenter i digital bild gestaltar sig som lärare, samt betydelser av kön i dessa bilder. Bilderna har analyserats diskursivt för att söka svar på frågorna: Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder? Vilka betydelser av kön visualiseras? Vilka visuella grepp har bildmakarna använt? Hur kan man förstå de val studenterna gjort? Det empiriska materialet består av femtionio bilder, gjorda av fyrtiofem kvinnor och fjorton män. Bilderna producerades av bildlärarstudenter vid Institutionen för estetiska ämnen, Lärarutbildningen, Umeå universitet under en kurs i digital bildbehandling under åren 2000–2002. Samtliga har gett sitt godkännande att delta i studien. Avhandlingen består av två metodologiska linjer som båda bygger på bilder, dels bildskapande som pedagogisk metod, dels bildanalys som vetenskaplig metod. Bildskapande som pedagogisk metod baserar sig till stor del på den engelska fotografen Jo Spence arbeten. Bilderna antas då utgöra en arena för reflektioner kring och problematisering av yrkesrollen samt att de gestaltar föreställningar, förgivettaganden och förväntade erfarenheter inför läraryrket. I bildanalyserna har de individuella gestaltningarna betraktats som en repertoar av möjliga positioner vid lärarutbildningen som studenterna kan representera sig i. Bilderna har därför analyserats som utsagor inom den kontexten. I tolkningar har sedan en kombination av genusteorier, semiotiska och sociokulturella teorier använts. Collaget och montaget har övervägande utgjort bildernas tekniska grund och i de skapade bildrummen förekommer flertalet gestaltande grepp som intertextuella referenser till genrer inom konstvärlden och populärkulturen, allt från kanoniserade konstverk till filmer, fantasy och reklam, multipla jag, värdeperspektiv, primär- och sekundärbilder och att man satt samman olika bildkvaliteter och därmed skapat olika fiktionsgrader i bildrummen. Bilderna har delats upp i två kategorier. ”Professionen i centrum för uppdraget” gestaltar en lärare tillsammans med andra människor i en social situation vilken refererar till en yrkestradition. ”Personligheten i centrum för uppdraget” lyfter fram den gestaltades personlighet eller att andra aspekter kan rymmas i lärarrollen. Här visualiseras ideala figurer, motstånd och en intimisering av skolans praktik. För samtliga bilder finns ett genomgående tema, att skriva in lärargestalten i ämnet bild eller konst- och populärkulturen. Ämnestillhörigheten framstår som en central föreställning om legitimitet och auktoritet. När personligheten är i centrum för läraruppdraget, brukas i högre grad stereotypa gestaltningar. När läraruppdraget är i centrum gestaltas det som en social gruppaktivitet för männen medan kvinnorna gestaltar uppdraget som en individuell uppgift vilket framstår som olika föreställningar om hur femininitet respektive maskulinitet konstrueras i lärarpraktiker. Även reflexivitet eller ett prövande förhållningssätt till praktiken förekommer i högre grad i kvinnornas bilder vilket även tolkas som en förväntad feminin hållning. Kvinnors kroppar representeras inte i lika hög grad som mäns kroppar när uppdraget är i centrum. Här kan en samhällelig diskurs kring sexualiserade bilder vara verksam, men även representationer av makt- eller legitimitet. 
• The aim of the thesis is to examine visualized conceptions about the profession of art teachers in the Art Teacher Education Programme. This is accomplished through analysing how art teacher students represent themselves as teachers in digital images and recognize the impact of gender. The pictures are analysed discursively in order to search for the answers to the following questions: What in the teacher’s role is expressed in these pictures? What kinds of figures or representations are chosen? How can these choices be understood? What visual devices are used? The empirical material of the thesis is based on a selection of pictures made by art teacher students during a course in Computer graphics/Digital Image Processing at the Department of Creative Studies in Teacher Education, Umeå University, between the years 2000-2002. There are fifty-nine pictures made by forty-five women and fourteen men. Each student has accepted the conditions of participation in the study. The images may be assumed to give shape to ideas, things taken for granted and expected experiences; and subsequently constitute an arena for problemizing of and reflection on the professional role. The thesis contains two methodological lines that include images, art making as a pedagogical method and analysis as a scientific method. Art making as a pedagogical method is based to a large extent on the work of Jo Spence, an English photographer. Rhetoric, the referentiality of the pictures and their intertextuality in combination with gender theoretical tools formed the basis of image analysis as a scientific method. A combination of gender theories and semiotic and sociocultural theories was then used in the interpretations. Collage and montage largely made up the technical basis of the images, and in the created pictorial spaces most rhetorical devices occurred as intertextual references to genres in the world of art and popular culture, from canonized works of art to films, fantasy and commercial advertising, multiple egos, value perspectives, primary and secondary images, and combinations of different image qualities resulting in the creation of different degrees of fiction in the pictorial spaces. The pictures were divided into two categories. “The profession at the centre of the assignment” depicts a teacher together with other people in a social situation, which refers to a professional tradition. “The personality at the centre of the assignment” emphasizes the depicted individual’s personality or that other cultures can be included in the teacher’s role. What are visualized here are ideal figures, resistance and intimization of the practice of schools. In all the images there is an all-pervading theme, namely to engrave the teacher’s persona in the subject of art or the art and popular culture. The attachment to the subject appears as a central conception of legitimacy and authority. When the personality is at the centre of the teaching assignment, stereotypical representations are used to a higher degree. When the teaching assignment is at the centre, it is depicted as a social group activity for the men, while the women depict the assignment as an individual task, which appears as if different conceptions of femininity and masculinity are constructed in teaching practices. Reflexivity or a searching attitude to the practice also occurs to a higher degree in the women’s images, which in turn is also interpreted as an expected feminine attitude. Women’s bodies are not represented to the same high extent as men’s bodies when the assignment is at the centre. A general discourse on sexualized images may be at work here, but also representations of power or legitimacy. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)

Other Social Sciences  (hsv)

Gender Studies  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

Annan samhällsvetenskap  (hsv)

Genusstudier  (hsv)

Social Sciences  (hsv)

Educational Sciences  (hsv)

Pedagogical Work  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

Utbildningsvetenskap  (hsv)

Pedagogiskt arbete  (hsv)

HUMANITIES and RELIGION  (svep)

Aesthetic subjects  (svep)

HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP  (svep)

Estetiska ämnen  (svep)

pedagogiskt arbete  (umu)

educational work  (umu)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

digital art

teacher education

art teacher

feminism

image

self reflection

picture analysis

representation 

digitala bilder

lärarutbildning

bildlärare

feministisk teori

självreflektion

bildanalys

representation