Vägar ut och vägar in [Elektronisk resurs] hedersrelaterat våld och förtryck och kvinnors etablering i arbetslivet / Rúna í Baianstovu & Emmie Särnstedt Gramnaes.

• Hedersrelaterat våld och förtryck inkluderar ett brett spektrum av psykiska, fysiska, sexuella och materiella begränsningar, kränkningar och våldshandlingar som syftar till att bevara eller återupprätta en familjs eller en släkts anseende i omgivningens ögon. Strikta könsnormer som reglerar människors möjligheter att forma sina liv är en bärande beståndsdel i alla heders-kontexter. Övertygelser om vilken typ av relationer, platser, uppgifter och roller som är lämpliga för flickor, pojkar, kvinnor och män i olika åldrar och samhällspositioner leder till begränsningar av framförallt flickors och kvinnors liv – inte minst deras möjligheter till utbildning och arbete utanför familjen. Vi har analyserat 26 livsberättelser från kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på hur våldsutsattheten påverkar deras möjligheter till etablering i arbetslivet. Livsberättelserna kommer ur resultatet av datainsamlingen för Storstadskartläggningen, Heder och samhälle i Sverige tre storstäder Göteborg, Malmö och Stockholm 2017-2018.  Resultatet av analysen visar för det första att hederskontextens könsbundna plikter och kyskhetsnormer begränsar flickors och kvinnors möjlighet till utbildning. Vissa av intervjudeltagarna har tillåtits studera på familjens villkor medan andra har hindrats helt och hållet. Många har haft svårt att fullfölja sina studier på grund av turbulens och ohälsa till följd av våldet.  För det andra visas att utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck på kort och lång sikt gör det svårt att etablera sig i arbetslivet och samhället i stort. De intervjudeltagare som levt i strikta hederskontexter saknar i regel arbetslivserfarenhet under tonårstiden, liksom andra erfarenheter som är centrala för etablering i arbetslivet. Vissa av de kvinnor som anlänt till Sverige i vuxen ålder befinner sig långt från arbetsmarknaden på grund av att de har förhindrats lära sig svenska och ha kontakt med samhället utanför hederskontexten. Många av våra intervjudeltagare har levt och lever alltjämt i svåra omständigheter i och med en allvarlig hotbild, skyddad identitet, ständiga uppbrott och kvarvarande psykisk och fysisk ohälsa, vilket försämrar deras möjligheter att arbeta.  En del av dessa omständigheter är gemensamma för våldsutsatta, oavsett om de utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck eller andra former av våld. Men några variationer är specifikt kopplade till hederskontextens grad av inneslutenhet respektive mobilitet. Ett tydligt mönster är att de intervjudeltagare vars föräldrar, eller andra närstående, har lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden så småningom själva utbildar sig och arbetar, om än med svårigheter och fördröjning. Huruvida föräldrarna etablerar sig och arbetar i Sverige verkar ha större betydelse än föräldrarnas utbildningsnivå och karriär i det före detta hemlandet. Det beror på att de föräldrar som arbetar i Sverige tar större del av det svenska samhället, och därmed lever i en högre grad av mobilitet och normförändring än de föräldrar som inte arbetar och har få kontakter med andra utanför den primära gruppen och på så vis lever i markant inneslutenhet där hedersnormerna förblir starka eller till och med förstärks efter migrationen. När föräldrar och andra familjemedlemmar arbetar ökar kontakten med det omgivande samhället samtidigt som deras sociala och ekonomiska beroende inom hederskontexten minskar: det leder till att hedersnormerna utmanas och försvagas. Sådan mobilitet leder till normförändring som förbättrar flickors och kvinnors möjlighet till utbildning och arbete utanför hederskontexten. Ett annat mönster i materialet är att de intervjudeltagare som vuxit upp under etniskt och religiöst minoritetsskap, krig och förföljelse, låg utbildningsnivå och fattigdom får sämre förutsättningar för studier och arbete. Sådana omständigheter tvingar människor att sluta sig inåt för att säkra sin överlevnad och är en mylla för strikta hedersnormer som ju är tätt sammanlänkade med familjens försörjning. I familjer där den huvudsakliga försörjningen vilar på transnationella relationer, arbete i familjeföretag och bortgifte av döttrar inom hederskontexten betraktas den obligatoriska skolgången i Sverige som ett nödvändigt ont eftersom den äventyrar döttrarnas kyskhet. Detsamma gäller kvinnors arbete utanför familjen. Men så ser det inte ut inom alla hederskontexter. I välbärgade familjer med hög status kan flickors skolprestationer istället betraktas som ett mått på deras kyskhet; familjens anseende gynnas om döttrarna presterar oklanderligt i skolan och inom livets alla områden, eftersom det signalerar ett slags uppburen skötsamhet som passar in i bilden av den lyckade familjen. Hederskontextens heteronormativa genusordning handlar ju, som vi sett, om att vara man eller kvinna på rätt sätt beroende på ålder och samhällsposition. Flickor och kvinnor i högstatusfamiljer kan därför i vissa fall åtnjuta en relativ, villkorad frihet som bygger på att deras studier och arbete gynnar familjen. Ett tredje och sista mönster har att göra med hedersnormernas föränderlighet. Flera av intervjudeltagarna berättar om konflikter inom hederskontexten – ibland föräldrarna emellan, andra gånger mellan föräldrarna och bröder som misshandlar sina systrar på eget bevåg, och åter andra mellan föräldrarna och den större släktgemenskapen. Några av konflikterna uppstår då unga män inskärper strikta hedersnormer som deras föräldrar inte känner igen i nya, grannskapsbaserade gemenskaper som uppstår till följd av segregation, diskriminering, ojämlik tillgång till välfärd och andra omständigheter som bidrar till inneslutning. Här ser vi hur socioekonomiska klyftor blir en grogrund för förstärkta hedersnormer. Andra konflikter uppstår då en person eller en familj anammar progressiva värderingar som går på tvärs med hedersnormerna. För att så ska ske behövs tillgång till tankegods som utmanar heders-kontexten, men framförallt möjlighet till försörjning, välfärd och sociala sammanhang som gör det möjligt att skapa ett meningsfullt liv utanför den och inne i ett samhälle som präglas av mångfald och demokrati.  Hedersnormer är alltså inte fixa och färdiga en gång för alla; de förstärks eller försvagas beroende på människors levnadsvillkor, vars yttersta strukturella nivå kan sammanfattas som grader av inneslutenhet och mobilitet.  Utbildning och arbete utanför hederskontextens snäva krets av familj och släkt kan erbjuda våldsutsatta kvinnor en väg till ett liv i trygghet och frihet. 
• Honour-based violence (HBV) includes a wide range of psychological, physical, sexual, and material limitations, violations and acts of violence aimed at preserving or restoring the reputation of a family in the eyes of those around them. Strict gender norms that regulate people's opportunities to shape their lives are a fundamental element in all honour contexts. Convictions about which relationships, places, tasks, and roles that are suitable for girls, boys, women and men of different ages and social positions, lead to limitations, especially for girls and women - not least their opportunities for education and work outside the family. We have analyzed 26 life stories from women who have been subjected to HBV, focusing on how the exposure to violence affects their opportunities for establishment in working life. The life story data comes from Honour and Society, the Swedish Metropolitan Survey comprising the three major cities Gothenburg, Malmö, and Stockholm, 2017-2018.The overall results of the analysis show, firstly, that the gendered obligations and chastity norms of the honour context limit girls' and women's opportunities for education. Some of the interviewees have been allowed to study on family terms while others have been completely prevented. Many have had difficulty completing their studies due to turbulence and ill health because of the violence. Secondly, it is shown that exposure to HBV in the short and long term makes it difficult to establish oneself in working life and society at large. The interview participants who lived in strict honour contexts generally lack work experience during adolescence, as well as other experiences that are central to establishment in working life. Some of the women who arrived in Sweden in adulthood are far from the labor market because they have been prevented from learning Swedish and having contact with society outside the context of honour. Many of our interviewees have lived, and still live, in difficult circumstances due to a serious threat, protected identity, constant break-ups and persistent mental and physical illness, which impairs their ability to work.Some of these circumstances are common to those exposed to violence, regardless of whether they have been subjected to HBV or other forms of violence. But some variations are specifically linked to the degree of confinement and mobility of the honour context, respectively.  Patterns. One pattern is that the interview participants whose parents, or other close relatives, have succeeded in establishing themselves in the Swedish labor market eventually educate themselves and work, albeit with difficulties and delays. Whether the parents establish themselves and work in Sweden seems to be more important than the parents' level of education and career in the former home country. This is because the parents who work in Sweden take a larger share of Swedish society, and thus live in a higher degree of mobility and norm change than the parents who do not work and have few contacts with others outside the primary group and thus reside in segregated groups where the honour norms remain strong or even have become strengthened by migration. When parents and other family members work, contact with the surrounding society increases while their social and economic dependence on the honour context decreases, which leads to the honour norms being challenged and weakened. Such mobility leads to a change in norms that improves girls' and women's opportunities for education and work outside the honour context. A second pattern is that the interview participants who grew up in ethnic and religious minorities, experiencing war and persecution, low levels of education and poverty have poorer conditions for study and work. Such circumstances force people to join inwardly to ensure their survival and are a soil for strict honour norms which are closely linked to the family's livelihood. In families where the main livelihood rests on transnational relations, work in family businesses and marriages of daughters within the honour context, compulsory schooling in Sweden becomes a problem, as it endangers daughters’ chastity. The same applies to women's work outside the family. But this varies depending on the density of the  honour norms in various contexts. In affluent families with high status, girls' school performance can instead be seen as a measure of their chastity; the family's reputation is favored if the daughters perform impeccably in school and in all areas of life, as it signals a kind of uplifted caring that fits into the image of the successful family. The heteronormative gender order in the honour context is about being a true man or woman in accordance to age and social position. Girls and women in high-status families can therefore, in some cases, enjoy a relative, conditional freedom if their studies and work benefit the family.A third and final pattern has to do with the transformation of honour norms. Several of the interviewees talk about conflicts within the context of honour - sometimes between the parents, other times between the parents and brothers who abuse their sisters on their own initiative, and still others between the parents and the larger family community. Some of the conflicts arise when young men inculcate strict honour norms - that their parents do not recognize - in new, neighborhood-based communities arising due to segregation, discrimination, unequal access to welfare and other circumstances that contribute to exclusion. Here we see how socio-economic gaps become a breeding ground for strengthened honour norms. Other conflicts arise when a person or a family adopts progressive values ​​that go against the norms of honour. For this to happen, access to ideas that challenge the context of honour is needed, but above all that is needed is the opportunity for livelihood, welfare and social contexts that make it possible to create a meaningful life outside it the context and inside a society characterised by diversity and democracy. Thus, honour norms are not fixed and finished once and for all; they are strengthened or weakened depending on the living conditions of human beings, whose extreme structural level can be summarized as degrees of confinement and mobility. Education and work outside the honour circle's narrow circle of family and relatives can offer women who are exposed to HBV a path to a life of security and freedom. 

Ämnesord

Hedersrelaterat våld  (sao)

Kvinnor på arbetsmarknaden  (sao)

Social Sciences  (ssif)

Sociology  (ssif)

Social Work  (ssif)

Samhällsvetenskap  (ssif)

Sociologi  (ssif)

Socialt arbete  (ssif)

Social Work  (oru)

Socialt arbete  (oru)

Sociologi  (oru)

Sociology  (oru)

Sverige  -- Göteborg (sao)

Sverige  -- Stockholm (sao)

Sverige  -- Malmö (sao)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Honour

violence

segregation

isolation

mobility

school

education

work

Heder

våld

segregation

inneslutning

mobilitet

skola

utbildning

arbete

Klassifikation

364.1509485 (DDC)

Oer (kssb/8 (machine generated))