Segregation i Sverige: Årsrapport 2021 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling [Elektronisk resurs]
-
Delegationen mot segregation (utgivare)
-
Delegationen mot segregation (filmmanus)
- Publicerad: 2021
- Publicerad: Delmos, 2021-07-05
- Svenska.
-
Läs hela texten
Sammanfattning
Ämnesord
Stäng
- I rapporten ”Segregation i Sverige” redovisar Delmos två regeringsuppdrag; att genomföra en kartläggning och analys över den socioekonomiska segregationens utveckling i Sverige, och att tillsammans med SCB ta fram ett socioekonomiskt index. Det är första gången som segregationen i Sverige mäts så brett. Rapporten beskriver hur den socioekonomiska boendesegregationen har sett ut sedan 1990-talet med hjälp av två olika index: ojämlikhetsindex och segregationsindex. Båda indexen används för att visa hur ojämnt eller jämnt olika socioekonomiska grupper bor i exempelvis en kommun. Resultaten i korthet Segregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet. År 1990 skulle 27 procent av låginkomsttagarna behöva flytta för att bo jämnt fördelade med höginkomsttagare. 2018 var motsvarande siffra 41 procent. Det motsvarar en ökning om 14 procentenheter, vilket är mycket över 28 år. Låginkomsttagare och höginkomsttagare är de som bor mest segregerat. Höginkomsttagarna är under hela perioden de som bor mest åtskilda från personer i andra inkomstgrupper. Ökningen är dock som störst för låginkomsttagarna. Sedan 2000-talets andra hälft bor de båda grupperna nästan lika segregerat. Segregationen har minskat något under 2010-talet, men det är för tidigt att prata om någon typ av trendbrott. Segregationen är inte bara ett storstadsfenomen, stora delar av den svenska befolkningen bor i kommuner som är segregerade. Nästan 60 procent av Sveriges befolkning bodde år 2018 i en kommun som var mer segregerad än vad den genomsnittliga nivån i riket var år 1990. Mer än hälften av Sveriges kommuner (59 procent) har ett eller flera områden med socioekonomiska utmaningar och nästan en tredjedel av kommunerna har områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Majoriteten av Sveriges befolkning (60 procent) bor i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Var sjunde person i Sverige, motsvarande 1,4 miljoner personer, bor i ett område med socioekonomiska utmaningar. Det finns skillnader i förutsättningar mellan områdestyperna. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar har en lägre utbildningsnivå, en lägre andel förvärvsarbetande och följaktligen också lägre inkomster. En större andel bor också i hyresrätt: 80 procent av invånarna i områden med stora socioekonomiska utmaningar bor i hyresrätter medan situationen är den omvända i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar: där bor 89 procent av invånarna i ägande- eller bostadsrätt. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar lever också på en mindre bostadsyta än andra boende. Diarienummer: DELMOS 2021/334 Årsrapporten består av 134 sidor. Uppföljande statistik och analyser finns publicerade i Platsens betydelse: Årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige.
Genre
- government publication (marcgt)
Inställningar
Hjälp
Uppgift om bibliotek saknas i LIBRIS
Kontakta ditt bibliotek, eller sök utanför LIBRIS. Se högermenyn.