Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:jwrfp8k3gcjgdqdt > Survival of the tam...

  • Katajamaa, Rebecca,1988- (författare)

Survival of the tamest : the domesticated phenotype in Red Junglefowl selected for tameness /Rebecca Katajamaa.

  • BokAvhandlingEngelska2020

Förlag, utgivningsår, omfång ...

  • Publicerad:Linköping :Publicerad:Department of Physics, Chemistry and Biology, Linköpings universitet,Publicerad:2020
  • 24 sidorillustrationer
  • texttxtrdacontent
  • unmediatednrdamedia
  • volumencrdacarrier

Nummerbeteckningar

  • LIBRIS-ID:jwrfp8k3gcjgdqdt
  • ISBN:9789179297763

Kompletterande språkuppgifter

  • Språk:engelska
  • Sammanfattning på:svenska

Klassifikation

Serie

  • Linköping studies in science and technology. Dissertations,0345-7524 ;2099

Anmärkningar

  • Härtill 4 uppsatser
  • Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2020
  • Early animal domestication was probably associated with reduced fear of humans. Domestication is a process in which animals adapt to humans and the captive environment provided by humans. Selection on tameness as the only trait has previously been found to generate changes in other phenotypes in different animal species. These changes in the traits correspond to the domesticated phenotype, a set of traits that are common to domesticated species. In this thesis, I have focused on measuring a number of phenotypic traits in two Red Junglefowl lines selected for low and high levels of fear of humans in a number of generations. Furthermore, I have studied the correlations between fear of human score, and other traits in an F3 intercross of the selected lines. In total, the thesis consists of four papers investigating the effects of fear of human score on other phenotypic traits. In paper I , we found that basal metabolic rate (BMR), serotonin levels, feed conversion efficiency and boldness were affected by selection on tameness. Chickens from the low fear line had a higher BMR, tended to have a higher feed conversion efficiency and were bolder in the novel object test. Peripheral serotonin levels were also higher in the low fear males. Paper II investigated effects on other behaviours, besides tameness, in both chicks and adults. We found that low fear was associated with a general higher activity level and that high fear individuals were more intensive in their courtship behaviour compared to the low fear individuals. Paper III found effects of the selection on fear towards humans on both brain size and fear habituation. Brain size relative to body size was significantly smaller in the low fear line, with changes in specific brain regions likely as the main cause. Fear habituation, measured in a test with exposure to a novel frightening stimulus over two consecutive days, was more effective in chicks from the low fear line compared to the high fear line. We found no evidence of effects on conditioned place preference learning. In the final paper, paper IV , we generated an intercross line using our eighth generation of selected high- and low fear chickens. The paper compares fear of human score with behavioural as well as physical phenotypes. We found that low fear of human score was associated with a higher body weight, faster growth and less fearful behaviour in the open field test as well faster habituation in a test measuring fear habituation to a novel fearful stimulus. Brain size was also measured, and we found that low fear of human score was associated with a smaller brain relative to body weight in females and that this change in brain size was due to changes in specific brain regions, rather than changes in the brain in a concerted fashion. In summary, selection on tameness in Red Junglefowl has changed other phenotypes that were not intentionally selected upon. These changes correspond to the domesticated phenotype and are consistent with changes that have been suggested as happening in early domestication. Furthermore, the level of fear towards humans is correlated with a number of other phenotypes, showing that there is a possibility that pleiotropy or linkage may be behind these changes. Taken together, the results suggest that tameness could have been a driving factor of the domesticated phenotype in chickens.
  • Domesticeringen är en process genom vilken djur adapterar till ett liv i fångenskap och till människan. Den tidiga domesticeringen lär ha drivits av en selektion på tamhet, eller också känt som lägre rädsla för människor. Vid selektion för tamhet förändras även andra egenskaper som inte direkt utsatts för selektionstryck. Dessa går i riktningen mot en domesticerad fenotyp, ett begrepp som används för att beskriva de fenotyper som många domesticerade djurarter har gemensamt. Dessa kan till exempel vara ökad socialitet, ökad kroppsvikt och en högre kapacitet för reproduktion. I den här avhandlingen har jag undersökt ett antal fenotyper hos röda djungelhöns, anfadern till våra domesticerade hönsraser, selekterade på låg och hög rädsla för människor i flera generationer. Jag har även undersökt sambandet mellan nivån av rädsla för människor och andra fenotyper i en korsning av våra selektionslinjer. Avhandlingen består totalt av fyra artiklar som tillsammans ger en bild av hur selektion på tamhet påverkar andra fenotyper hos röda djungelhöns. I artikel I , undersökte vi basalmetabolism (den energiåtgång, räknat genom mängden konsumerad syre, som används i vila), perifer (i blodet) serotoninhalt, födointag i förhållande till tillväxt och djärvhet. Höns från den lågrädda selektionslinjen hade en högre basalmetabolism som kycklingar, men använde också födan mer effektivt då de gick upp mer i vikt i förhållande till mängden de åt jämfört med höns från den högrädda selektionslinjen. De lågrädda hönsen var även djärvare i ett beteendetest där de blev exponerade för ett främmande objekt samtidigt som de lockades av en aptitlig belöning. Artikel II undersökte hur andra beteenden påverkats av selektionen för tamhet i kycklingar och vuxna höns. Lägre rädsla för människor var associerat med en generellt högre aktivitet men lägre intensitet i uppvaktningsbeteende av hönor hos tuppar. I artikel III hittade vi effekter av selektionen både på hjärnstorlek och habitueringsinlärning. Hjärnstorleken i förhållande till kroppens storlek var mindre i de lågrädda individerna. Skillnaden beror på förändringar i olika hjärnregioner, snarare än en samlad förändring i hela hjärnan. Habitueringsinlärningen testades i en situation där vi exponerade kycklingar för ett tidigare okänt och skrämmande stimulus, i det här fallet ett starkt blått ljus. Kycklingar från den lågrädda selektionslinjen reagerade mindre starkt dag två när testet genomfördes, medan det inte fanns någon skillnad i reaktionerna mellan de två selektionslinjerna dag ett. Vi testade även minnet i ett test där kycklingarna skulle lära sig associera en specifik plats (ett rum med olika mönster på väggarna) med en belöning, men fann inga effekter på denna inlärning. I den sista artikeln, artikel IV , beskrivs resultaten från ett korsningsexperiment, där vi korsat de två selektionslinjerna i tre generationer för att kunna undersöka fenotyper som möjligen är genetiskt korrelerade med nivån av rädsla för människor. Vi undersökte nivån av rädsla för människor och korrelationen mellan olika fenotyper. Kroppsstorleken var generellt större hos de individer som hade en lägre rädsla för människor och likaså tillväxten. Vi testade även hjärnstorleken igen och fann återigen att den relativa hjärnstorleken var mindre och att detta berodde på skillnader i enskilda regioner i hjärnan. Habitueringsinlärningen var också den effektivare med lägre rädsla för människor, mätt med samma test som i artikel III och vi kunde se en högre aktivitet i ett beteendetest där djuren får undersöka en öppen arena. Sammanfattningsvis fann jag att selektion på tamhet hos röda djungelhöns genererar skillnader i andra fenotyper som inte medvetet selekterats på. Dessa skillnader hör samman med den domesticerade fenotypen och visar att selektion på tamhet kan ha varit viktigt i ett tidigt skede av domesticeringen. Dessutom fann jag att nivån av rädsla för människor korrelerade med ett antal olika fenotyper i en korsningslinje. Detta indikerar att det kan finnas en gemensam genetisk komponent eller mekanism mellan nivån av rädsla för människor och dessa fenotyper. Sammantaget pekar resultaten på att tamhet kan ha varit en egenskap som drivit den tidiga domesticeringen av höns.

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

  • Linköpings universitet.Institutionen för fysik, kemi och biologi (utgivare)

Sammanhörande titlar

  • Annan version:Katajamaa, RebeccaSurvival of the tamest

Seriebiuppslag

  • Linköping studies in science and technology. Dissertations,0345-7524 ;2099

Internetlänk

Länkade data-URI:er (test)

  • https://libris.kb.se/jwsjcf54gg4zpt20#it (Katajamaa, Rebecca, 1988- aut)
  • https://id.kb.se/term/sao/Djurgenetik (Djurgenetik sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/Domesticering%20av%20djur (Domesticering av djur sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/H%C3%B6ns (Höns sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/Fenotyper (Fenotyper sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/Beteendegenetik (Beteendegenetik sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/Etologi (Etologi sao)
  • https://libris.kb.se/jgvx12j25ttqgwj#it (Linköpings universitet. Institutionen för fysik, kemi och biologi pbl)
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 5 bibliotek. 

Bibliotek i norra Sverige (1)

Ange som favorit

Bibliotek i Mellansverige (1)

Ange som favorit

Bibliotek i Stockholmsregionen (1)

Ange som favorit

Bibliotek i östra Sverige (1)

Ange som favorit

Bibliotek i södra Sverige (1)

Ange som favorit
Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy