Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:19700265 > Hälsoekonomisk förs...

  • Aronsson, Mattias(författare)

Hälsoekonomisk förstudie av digital patologi [Elektronisk resurs]var finns de potentiella vinsterna? /Mattias Aronsson, Per Carlsson, Lars-Åke Levin.

  • Bok (digitaliserad)Svenska2015

Förlag, utgivningsår, omfång ...

  • Publicerad:Linköping :Publicerad:Linköping University Electronic Press,Publicerad:2015
  • 33, [10] s.tab.

Nummerbeteckningar

  • LIBRIS-ID:19700265
  • LIU CMT RA/1501Rapportkod

Kompletterande språkuppgifter

  • Språk:svenska
  • Sammanfattning på:engelska

Ingår i deldatabas

Klassifikation

Serie

  • CMT rapport (Online),1653-7556 ;2015:1

Anmärkningar

  • I samarbete med Regionalt cancercentrum (RCC)
  • Bakgrund Det pågår en utveckling inom patologiska laboratorier mot en ökad digital lagring och analyser av bilder från vävnadsprover via datorskärm istället för mikroskop. En digital lagring av informationen har en rad potentiella fördelar. Informationen kan läsas av flera personer samtidigt, även på distans, vilket underlättar utnyttjande av expertkunskap och ger möjligheter till ökat kapacitetsutnyttjande. Än så länge finns det endast begränsade tillämpningar i klinisk rutinanvändning. Sverige ligger dock i framkant när det gäller systemutveckling. På grund av att digitaliseringen förväntas leda till ökade kostnader i kombination med osäkerhet kring effekterna gör att hälsoekonomiska analyser är efterfrågade. Avsaknad av data kring effekterna av digitalisering har hittills inte tillåtit någon adekvat värdering av hälsoekonomiska aspekter. Trots bristen på effektdata är det hög tid att börja fundera på vad man vill ta reda på, hur det ska gå till, hur förutsättningarna ser ut för att kunna fylla de kunskapsluckor som behöver fyllas. Syfte Syftet med denna förstudie är att undersöka hur en hälsoekonomisk utvärdering av digital patologi skulle kunna läggas upp, förutsättningarna att göra en sådan utvärdering utifrån tillgängliga data och identifiera behov av kompletterande forskning. Metod Digitalisering av ett patologilaboratorium omfattar och påverkar stora delar av verksamheten på ett komplext sätt. Därför bör den totala ekonomiska effekten av tidsvinster, som kan bidra till lägre kostnader, liksom tillkommande kostnader på grund av nya arbetsmoment, lagring och ny utrustning studeras. I förstudien har vi undersökt möjligheterna att relatera totalkostnaderna och kostnaderna uppdelade på olika kostnadsslag till standardprodukter vid laboratoriet, i detta fall producerade remissvar respektive glas. Den största patientnyttan av en digitalisering förväntas uppstå tack vare kortare svarstider och ökad diagnostisk säkerhet. För att kunna besvara frågan om storleken på patientnyttan behöver specifika tillämpningar (cancertyper) identifieras där digital patologi förmodas göra skillnad jämfört med traditionellt använd teknik. För att i ett tidigt skede försöka identifiera kostnader och vinster med digital patologi användes tre analysmodeller med olika perspektiv. De tre modellerna är Arbetsflöde och volymer, Nytta ur ett patientperspektiv och Nytta ur ett medicinskt perspektiv. Med hjälp av de tre analysmodellerna har kortsiktiga och långsiktiga potentiella effekter av ett fullskaligt införande analyserats.
  • Resultat Viktiga uppgifter saknas både om förhållandena idag men framförallt vet vi mycket lite om effekterna av digitalisering. Detta innebär att det i nuläget inte är möjligt att göra exakta beräkningar eller dra välinformerade slutsatser rörande vilka hälsoekonomiska effekter en digitalisering innebär samt säkert bestämma alla typer av data som är relevanta att studera. Med hjälp av modellerna går det redan nu att dra vissa slutsatser. Vi har spekulerat om den potentiella nyttan med en fullskalig digitalisering i två av de tre modellerna. Modell 1 kan användas som utgångspunkt för att analysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen, framförallt är det intressant att försöka mäta processtiden per glas för patologen. Modell 2 kan användas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Utifrån Modell 3 drar vi slutsatsen att det är osannolikt att eventuellt förkortade väntetider till följd av en digitalisering innebär mätbar medicinsk nytta. Det är dock viktigt att påpeka att vi endast studerat ett exempel där en medicinsk nytta skulle kunna förväntas. Studier från USA där försök att skatta kostnadsförändringar pekar mot att huvuddelen av förväntade besparingar görs genom förbättrad produktivitet, men att hela 30 procent av besparingarna förväntas uppstå genom minskad onödig vård som uppstår på grund av felaktiga svar. Slutsatser •Vetenskapliga utvärderingar av effekter och kostnader av en digitalisering avpatologiska laboratorier, som avser svenska förhållanden, saknas. •I dagsläget är det inte möjligt att göra exakta beräkningar eller dra slutsatserrörande hälsoekonomiska effekter av en digitalisering för att basala effektdataoch tillförlitliga kostnadsdata saknas. •Med hjälp av tre framtagna modeller går det att dra vissa slutsatser om vilkatyper av data som är relevanta att studera. Modell 1 kan användas för attanalysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen framföralltom det går att visa att tiden per glas för patologen kan minskas. Modell 2 kananvändas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Modell 3 kan användassom utgångspunkt för att identifiera och analysera situationer i vården där enkortare svarstid kan påverka kliniska beslut. •Hur stor patienters livskvalitetsförlust är under väntan på provsvar är ettexempel på data som skulle behöva tas fram i avvaktan på effektdata fråndigitalisering av arbetsprocesserna inom patologin. Likaså behöver redovisningenav kostnader förbättras. Ett tredje område gäller kartläggning aveventuell onödig eller utebliven vård på grund av felaktiga provsvar. •Digitaliseringen av patologin behöver studeras hälsoekonomiskt. Om sådanastudier ska bli valida förutsätter det att verksamhetsföreträdare i patologiefterfrågar sådan kunskap, är med och formulerar frågeställningar ochmedverkar i analysarbetet.
  • Background There is an ongoing development in pathology laboratories towards increased digital storage and analysis of images from tissue samples through computer screens instead of conventional microscopes. The digital storage of information has a number of potential advantages. The information can be used by several individuals simultaneously, even remotely, which facilitates the use of expert knowledge and provide opportunities for increased capacity utilization. An expected increase in costs resulting from the implementation of digital pathology combined with uncertainty about the positive effects makes health economic analyses requested. Lack of data regarding the effects of digitalization has not yet allowed any adequate evaluations of the health economic aspects. Despite the practical difficulties that exist today, there are reasons to start thinking about what we want to investigate, how to do it and the possibility to fill current knowledge gaps. Purpose The purpose of this study is to investigate how a health economic evaluation of digital pathology can be designed, the possibility to make such an evaluation based on available data and identify the need for additional research. Method Digitalization of a pathology laboratory includes and affects many of the current activities at the unit in a complex manner. Therefore, the total economic effect of time savings, increased costs due to added operations, storage, and new equipment need to be studied. To make an early attempt to identify the costs and benefits of digital pathology in the present analysis we used three models with different perspectives. Shortterm and long-term potential effects of a full-scale implementation were analyzed with the use of the three analytical models. Results Important information is missing regarding the situation today, but above all,about the effects of a digitalization. This means that it is currently impossible tomake calculations or well-informed conclusions regarding the health economicimpact of a digitalization. However, using the three models we could make someconclusions. We have speculated on the potential benefits of a full-scale digitalization in two of the three models. Model 1 can be used to analyze an improved work flow within the pathology unit, above all, it is interesting to try to measure the average processing time per slide for the pathologist. Model 2 can be used to study how a reduction in waiting times for PAD-results affects the patient in terms of reduced anxiety. Based on Model 3, we conclude that it is unlikely that any shortened waiting times as a result of a digitalization means measurable medical benefit. However, it is important to point out that we only studied one example where a medical benefit could be expected.
  • Conclusions •No scientific evaluation of the effects and costs regarding the diglization ofpathology laboratories in a Swedish setting were identified. •In the current situation it is not possible to make exact calculations or wellinformedconclusions regarding the health economic impact of a digitalizationas basic performance data and reliable cost data are not available. •With the help of the three models developed in this analysis it is possible todraw some conclusions about what types of data that are relevant to study.Model 1 can be used to analyze an improved work flow within the pathologyunit. Model 2 can be used to study how a reduction in waiting times for PADresultsaffect the patient in terms of reduced anxiety. Model 3 can be used as abasis for identification and analyze of situations in the health care where ashorter response time can influence clinical decisions. Studies of patient´s quality of life while waiting for test results is an exampleof data that need to be investigated for future health economic analyses. Suchanalyses would also benefit from an improved reporting of cost data. A thirdarea concerns studies of unnecessary or inaccurate health care due to false testresults.
  • Även utgiven som elektronisk version
  • Reproduktion: Digitalt faksimil och elektronisk textLinköpingLinköping University Electronic Press2015

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

  • Carlsson, Per(författare)
  • Levin, Lars-Åke,1960-(författare)
  • Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (utgivare)

Sammanhörande titlar

  • Annan version:Även utgiven trycktAronsson, MattiasHälsoekonomisk förstudie av digital patologi2015

Seriebiuppslag

  • CMT rapport (Online),1653-7556 ;2015:1

Internetlänk

Länkade data-URI:er (test)

  • https://id.kb.se/term/sao/Patologi (Patologi sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/Bildbehandling (Bildbehandling sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/H%C3%A4lsoekonomi (Hälsoekonomi sao)
  • https://libris.kb.se/t67pcz65r1dds4v0#it (Levin, Lars-Åke, 1960-)
  • https://libris.kb.se/sq464f6b0j0dl76#it (Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi pbl)
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 2 bibliotek. 

Bibliotek i norra Sverige (1)

Ange som favorit
Umeå universitetsbibliotek (Q)Ange som favorit
Titeln i bibliotekets lokala katalog
  • Placering: E-resurs
Utlånad?Öppettider, adress m.m.

Bibliotek i östra Sverige (1)

Ange som favorit
Linköpings universitetsbibliotek (Li)Ange som favorit
Bibliotekets lokala katalog
  • Placering: NÄT INTERNET
Utlånad?Öppettider, adress m.m.
Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy