På den här sidan

Social hållbarhet i utbildning - ett begrepp under formation

Anna Ehrlin, 1967- (Redaktör), Ulrika Jepson Wigg (Redaktör), Sos-Ed (Medarbetare (Ospecificerad)), Sos- Ed (Medarbetare (Ospecificerad))

URI http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47256, URN urn:nbn:se:mdh:diva-47256

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (Utgivare)

utgivning

Eskilstuna : Mälardalens högskola, 2020

142

Onlineresurs

Digital resurs 2 bibliotek

Finns online:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47256 http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1413987/FULLTEXT01

Värdpublikation

ämne

Social Sciences, Educational Sciences, Samhällsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didactics, didaktik, social sustainability, education, preschool, school, music, history, social hållbarhet, utbildning, skola, förskola, musik, historia

Annat bärarformat

ISBN 9789174854596 · ISBN 9789174854596 (Annat format)

Fler detaljer Referera

Sammanfattning

Det övergripande syftet med antologin är att analysera vilka meningar, problem och konsekvenser begreppet social hållbarhet producerar i olika delar av utbildningssystemet. Hållbarhet som begrepp förekommer i många delar av samhället och utgör en viktig del i beslutsfattande, policyer och strategier. Det tydligaste exemplet är Agenda 2030, vilket är FN:s uppmaning till alla länder att enas runt 17 globala mål för hållbarhet. Samtliga nordiska länder har startat nationella processer för att arbeta med de globala målen i alla delar av det offentliga samhället, inklusive utbildning. Definitionen av social hållbarhet i utbildning i Agenda 2030 är vid, precis som i andra tillgängliga definitioner av begreppet och uppgiften att utforma en mer precis definition av social hållbarhet i utbildning, och vad det kan innebära i både teori och praktik, läggs på de olika inblandade institutionerna, även om vissa ledtrådar ges i utpekandet av vad som sägs vara hinder för social hållbarhet i utbildning och hur dessa hinder kan övervinnas. Det är dock tydligt att utbildning lyfts fram som särskilt viktigt vad gäller att skapa villkor som möjliggör jämställdhet, likvärdighet, och ge verktyg för att förbättra den egna livssituationen. Hållbarhet och hållbar utveckling består av tre dimensioner, en ekonomisk, en ekologisk och en social. När utveckling hamnar i fokus har större vikt ofta lagts vid ekonomisk och ekologisk hållbarhet (Giddings, Hopwood & O.Brien, 2002; MecKenzie, 2004). Mer och mer betonas dock de sociala aspekterna som en grund för alla dimensioner av hållbarhet (Eizenberg & Jabareen, 2017). En utgångspunkt i antologin är att vi vill stanna upp vid begreppet social hållbarhet, och överordna det som en pedagogisk fråga. I antologin diskuteras social hållbarhet i relation till policy och politik, social hållbarhet som påverkansarbete ( advocacy ), samt i relation till forskning. Antologins kapitel kan alla sorteras in under någon av dessa aspekter och kan sägas utgå från några olika sätt att förhålla sig till social hållbarhet i utbildning. Ska utbildning ses som social hållbarhet, är utbildning en garant för social hållbarhet, bör utbildning ske i riktning mot social hållbarhet? Några kapitel förhåller sig kritiskt till begreppet social hållbarhet, och diskuterar begreppet i relation till pedagogisk-filosofiska teorier. Andra kapitel tar begreppet som utgångspunkt, och sätter den policydrivna idén om social hållbarhet i relation till konsekvenser och inkonsekvenser i praktiken. Samtliga texter i antologin har en problematiserande ansats som både är kritisk men som också innebär en nyfikenhet på vad social hållbarhet i utbildning kan betyda om vi tar begreppet på allvar.