Gladare och livsdugligare små medborgare

Ingegerd Tallberg Broman (Författare)

URI http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-9736, URN urn:nbn:se:mau:diva-9736, Identifikator 11456

Malmö högskola Lärarutbildningen (LUT) (Utgivare)

utgivning

Malmö högskola, Lärarutbildningen, 2010

Seriemedlemskap

Rapporter om utbildning · ISSN 1101-7643, ISSN 1101-7643 · Rapporter om utbildning ; 2

är del av

Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning

29-42

Bidrag, Onlineresurs

Finns online:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-9736 http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1406768/FULLTEXT01

ämne

Social Sciences, Samhällsvetenskap, folkbarnträdgård, pedagogikhistoria

Fler detaljer Referera

Sammanfattning

Denna artikel tar sin utgångspunkt i den tidiga förskolan, så som den etablerades som folkbarnträdgård i början av 1900-talet. Idag har vi en mycket väl utbyggd förskola, som når i stort sett alla barn. Den har stark legitimitet och förankring i samhället och skattas högt av sina avnämare (SKI-index). Både nationellt och internationellt utgör svensk förskola ett kvalitetsbegrepp (OECD, 2005, 2006). Men ser vi tillbaka, så var motståndet stort mot framväxten av en institution som syftade till omsorg, uppfostran och undervisning för yngre barn utanför hemmet. Detta sågs inte som samhällets sak att engagera sig i. Det var helt och hållet en uppgift för familjen och hemmet. 1900-talet innebar en dramatisk omskrivning av dessa förhållanden. Barnet har på många sätt lösgjorts ur familjen, individualiserats, och fått en förstärkt politisk ställning och status. Flera regelverk och förordningar skyddar i dag det enskilda barnet. I det samhälle, då förskolor utvecklades, var förhållandena för barnen mycket annorlunda än dagens. Industrialisering och urbanisering kom att förändra människors villkor med tydliga återverkningar på barns livsvillkor i det socialt segregerade Sverige. Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle skapade en form av reproduktionskris, där omhändertagandet av de yngre barnen blev en central fråga. Utbyggnaden av de social-pedagogiska institutionerna för barn och unga, som kunde möta de förändrade uppväxtvillkoren, var i Sverige både sen och långsam. En av dessa institutioner utgjordes av folkbarnträdgården, som kom att utgöra modell för den kommande förskolan. Vilka var då de viktigaste målsättningarna med denna tidiga förskola? Vilka ambitioner uttrycktes och vilket gehör fanns för idéerna?