Situated Freedom [Elektronisk resurs] Exploring the Aesthetic Practice of Rem Koolhaas/OMA

• The thesis advocates that architecture can, as an operative medium, situate freedom. Following the work of Michel Foucault, the thesis develops an argument for an emancipatory endeavor, termed “situated freedom in architecture.” Acknowledging the contingency that can be located within power relations, situated freedom works with the positive and constitutive character of power as it shapes how we can be free (and unfree) in particular situations. To exemplify this approach within architecture practice, the thesis looks at the aesthetic practice of Rem Koolhaas/OMA. The research question asked is: How can architecture, as an aesthetic practice, through its own zone of competence, and by means of a singular, situated project, establish an emancipatory endeavor that is oriented towards enrichment, fulfillment, and joy. In responding to this question, the research analyzes three projects—a private pool (Villa dall’Ava), a media building (China Central Television Headquarters), and a public library (Seattle Public Library)—in three different situations. Through “fabulation” (Deleuze & Guattari) and the use of a “messy method” (Law) the thesis draws on multiple disciplines, such as art, film theory, theatre, architecture, and philosophy. The thesis’s methodology mobilizes a reading of architecture that traces the aesthetic strategies employed in the analyzed projects. Exploring the practice of Koolhaas/OMA offers insights into projective approaches in architecture and situates their work in a new context. The thesis aims to develop an understanding of architecture as an emancipatory endeavor of human wellbeing, enrichment, and joy within the complexity of the present reality. 
• Situated Freedom – Exploring the Aesthetic Practice of Rem Koolhaas/ OMA undersöker hur arkitektur kan situera frihet. Genom att utforska ett antal arkitekturprojekt av Rem Koolhaas/OMA, lyfter avhandlingen både en filosofisk idé och en estetisk praktik kring möjligheten att tänka frihet som handling. Forskningen förhåller sig till tänkandet och fantasin hos Michel Foucault, Gilles Deleuze and Félix Guattari och Jacques Rancière. För dessa utgör friheten en möjlighet att utveckla en förståelse av de ögonblick där den politiska och estetiska friheten sammanlänkas. Begreppet “situerad frihet” – enligt Michel Foucault – inbegriper de möjliga maktförhållanden och de sätt som en estetisk praktik, inom sin egen kompetenszon, kan generera grader av frihet inom en särskild situations begränsningar, och därigenom dela det sinnliga. En estetisk praktik för en situerad frihet blottlägger mångfaldiga och tvetydiga verkligheter - som skapar svängrum för engagemang, och därmed möjliggör frigörelse. Begreppet situerad frihet pekar på en öppen och ifrågasättande attityd i ett verk, varvid handlingen att “leka med befintliga begränsningar” skapar engagerande utrymmen av berikning, uppfyllelse, njutning, lekfullhet, generositet, dialog och kritik, som möjliggör upplevelser och fantasi. Medan friheter alltid riskerar att missbrukas genom strategier som begränsar frihet, lyfter avhandlingen relevansen i en undersökning av vilka relationer som kan finnas mellan arkitektur och frihet, genom att fråga hur arkitektur som estetisk praktik kan bidra till frihet. Avhandlingens syfte är att bidra till en befintlig kritisk-projektiv debatt inom arkitektur och föreslå en “projektiv praktik” som situerar frihet på faktiska, konkreta och instrumentella sätt inför pågående modernisering. Genomgående i denna forskning är en förståelse av arkitektur som en projektiv, estetisk, diskursiv och affektiv praktik med möjlighet att urholka de affekter som upprätthåller dominerande maktstrukturer. Forskningsarbetet betonar arkitekturens förmåga att skapa förutsättningar för situerad frihet, vilket gör att nya möjligheter kan växa fram. Avhandlingen visar att arkitektur inte kommunicerar enbart genom Swedish Summary 423 språk eller representation, utan också uppstår i samspelet mellan form och innehåll inom programmets arkiektoniska syntazz; organisationen (fördelningen) av rum; tektonik, teknologi och materialitet; det upplevelsemässiga (affektiva); och bilden (och dess imaginära kraft). Med utgångspunkt i dessa idéer undersöker avhandlingen hur arkitektur som estetisk praktik kan främja en emancipatorisk politik, och hur arkitekturens verksamhetsfält kan skapa frihet genom ett singulärt, situerat projekt. Ramverket för denna undersökning utgörs av fyra nyckelbegrepp: situerad frihet, arkitekturens estetiska politik, sammansättning, och fabulering (från montage till montrage). Avhandlingen består av fyra delar. Del 1,”Towards Situated Freedom in Architecture”, introducerar avhandlingens syfte och centrala begrepp samt det teoretiska och metodologiska ramverket. Del 2, ”The Aesthetic Practice of Koolhaas/OMA”, är en analys av Koolhaas/ OMAs estetiska praktik, i syfte att visa hur det politiska begreppet frihet situeras genom ett verk, och hur en sådan praktik kan utgöra ett politiskt projekt. Fyra särskilda strategier är väsentliga för Koolhaas tänkande: diagrammet; situationen; det performativa och transformativa objektskapet i Koolhaas/OMAs projekt, som formas av processer och programmering; och slutligen tanken på flanören. Med hänvisning till Walter Benjamin spelar Koolhaas rollen som modernitetens flanör, dels i sin fascination för moderniseringen, dels i sina observationer och engagemang i densamma. I denna relation söker Koolhaas efter konkreta möjligheter till förändring och frihet inifrån. Del 3 syftar till att analysera tre exempel på “situationer” (vilka antingen är projekt ritade av Koolhaas/ OMA’s eller är relaterade till dessa). Del 4, ”Conclusions”, sammanfattar forskningen. Begreppet ”assemblage thinking”, tänkande i sammmansätttningar, är ett nyckelbegrepp för hur avhandlingen utforskar arkitektur. Arkitektur, i denna forskning, förstås som handlingar av sammasättning (assemblage), som verkar inom en mångfald av (andra) sammansättningar. Istället för en organisk helhet där alla delar utgör en autonom helhet, är arkitektur som sammansättning, en situerande praktik. Arkitekturen kan förstås genom det inflytande den utövar, som ett evenemangsrum och som struktureringsstil (mening). Ett sådant tänkande i sammansättningar möjliggör en transformativ potential i den materiella upplevelsen av rum. För att utforska arkitekturens estetiska uttryck och vad dessa innebär 424 Sammanfattning på svenska i Koolhaas/OMAs praktik, är Deleuzes begrepp “fabulering”, här definierat som en specifik form av narrativ eller berättande, väsentligt för forskningsprojektet. ”Fabulering” gör det möjligt att omvandla konventionella föreställningar om kollektivitet, vilket i sin tur kan möjliggöra nya konstellationer av människor. Detta sker genom utforskande av alternativa existenssätt och nya livsmöjligheter, genom ifrågasät av de kategorier vi lever efter, genom en avfixering av identiteter och genom omvandlingsprocesser, dvs. att bli en annan. Koolhaas/ OMAs arbetssätt och arbete analyseras genom vad som i denna avhandling kallas en “stökig” (messy) metod. Denna metod bygger på konceptuella verktyg från Deleuzes två filmböcker – inklusive montrage, tidsbild (time-image), det irrationella snittet och vilket-som-helst-rum (any-space-whatever) – och jämförelser med konstverk. Dessa verktyg driver en läsning av de arkitektoniska projekten, vilket möjliggör att spåra de estetiska strategier som används, och visa hur dessa projekt fungerar genom ett kombinerat tänkande av materia och erfarenhet. Verktygen visar hur en viss regim av estetiska tekniker (affektiva krafter) tillåter arkitekten att experimentera med arkitektonisk syntax och skapa öppningar (eller stängningar) i olika situationer. Avhandlingens struktur består av en serie fallstudier, presenterade i tre situationer. Dessa konkreta förhållanden placerar oss i relationer till det givna, inklusive allt från berättelser till sociala, tekniska, kulturella och miljömässiga begränsningar. Samtidigt tillåter fallstudierna upptäckten av andra möjligheter, flyktlinjer (lines of flight), immanenta för varje situation. Situation Ett, From Semiotics to Time-Image in Two Private Swimming Pools, undersöker realismen – och förvecklingen – av den arketypiska poolen som en varufetisch, samt de krav som ställs på poolen i förhållande till lycka. I de tre pooler som undersöks framträder tre skilda engagemang, genom olika former av förmedling; varje experiment uppfinner en form som förändrar den kommodifierade bilden och dess normativa subjektiveringsprocess. I de två poolerna står tanken om montage, och dess funktion i att avslöja en idé, som central. De två poolerna som utforskas är: Takpoolen på Villa dall’Ava (1991) ritad av Koolhaas/OMA; och naturpoolen vid Maison à Bordeaux (2004) ritad av Philippe Roussille Swedish Summary 425 och Koolhaas/OMA. Begreppet intellektuellt montage beskriver en bekant (quotational) upplevelse av den första poolen, genom abstraktion och radering. I det andra exemplet rör vi oss från idén om icke-objektet till att uppleva genom objektet, för att nå en poolupplevelse bortom berättelsen om kontemplation. Situation två, The Power of the False i Central China Television Headquarters, utforskar CCTV-byggnadens form och struktur (tektonik) utifrån frågan om hur ett representationssätt kan bryta sig loss från och omvandla fasta signifikanter i en värld av ikoner. CCTVs yttre form utforskas genom begreppen form, ikon och grafiska logotyp, samt Constantin Brancușis skulpturdrivna forskning. Denna kapacitet utforskas ytterligare i det som kallas ”det irrationella snittets tektonik.” Den arkitektoniska syntax som uttrycks i CCTV-byggnadens tektonik –i fasaden, belysningsplanen, strukturen och detaljerna – jämförs med Mies van der Rohes Seagram Building. Jämförelsen visar på en irrationell tektonik kontra en rationell tektonik. Genom begreppet ”falskhetens makt” visar avhandlingen på hur CCTV:s representationer och tektoniska upplevelse öppnar upp sig genom att vara oavslutade och främmande. Alternativa verkligheter visar sig: möjliga ”tänk om”, ögonblick av oenighet och ojämförbarhet. I oklarheten mellan vad som är sant och falskt frigörs byggnadens rum från dömande, och uppmuntrar besökaren att förhålla sig till detta. I situation tre, ”Acts of Fabulation, Seattle Central Library”, behandlas en idé om den offentliga sfären; utifrån Rosalyn Deutsches, Nancy Frasers, Rebecca Solnits och Chantal Mouffes förståelse av det offentliga rummet som ett rum präglat av pluralism, konflikter och obestämdhet. Med hjälp av dessa läsningar utforskar avhandlingen bibliotekets specifika offentliga sfär, som verkar inom den kommodifierade offentliga sfärens ändlösa inre värld. Arkitekturens aktiva inramning och dess skapande av plattformar (i form av programmering, material och detaljer stödjer produktionen av öppna offentliga sfärer. För att förklara denna process utforskar avhandlingen idéer om scenen, teatralitet och skillnaden mellan en “variationsteater” och en “representationsteater”. Genom att arbeta med konceptverktygen ”vilket som helst-rum” och ”montrage” framträder de upplevelser som byggnaden skapar. Vidare diskuteras fabulerande kraft; hur konventionella representationer och föreställningar om kollektivitet 426 Sammanfattning på svenska kan omvandlas; hur 

Ämnesord

Humanities and the Arts  (hsv)

Arts  (hsv)

Architecture  (hsv)

Humaniora och konst  (hsv)

Konst  (hsv)

Arkitektur  (hsv)

Arkitekturens historia och teori  (kth)

History and Theory of Architecture  (kth)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Situated Freedom

Assemblage

Fabulation

Any-Space-Whatever

Irrational Cut

Time-Image

Montrage

Non-Object

Theatre of Variation

Power of the False

Politics of Aesthetics

Messy Method

Aesthetic Practice

Rem Koolhaas

OMA

China Central Television Headquarters

Seattle Central Library

Villa dall’Ava

Maison à Bordeaux.