Pilotförsök för generell övervakning av pollinatörer – resultat för fältsäsongen 2021 [Elektronisk resurs]

• Lunds universitet har på uppdrag av Naturvårdsverket under 2021 utvärderat metodik för nationell pollinatörsövervakning. Metodiken bygger på rapporten ”Proposal for an EU pollinator monitoring scheme” som tagits fram av en expertgrupp inom EU (Potts m. fl. 2020) och ska kunna ge underlag för uppföljning av pollinatörer på nationell nivå med ett främsta fokus på landskapet utanför områden som omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Nationella anpassningar och möjliga förenklingar av det europeiska förslaget har utvärderats, och uppdraget har koordinerats med det förslag till övervakning av pollinatörer i jordbrukslandskapet som parallellt tagits fram av SLU. Under 2021 genomfördes inventering på 31 lokaler utplacerade i större delen av Sverige. Urvalet av lokaler gjordes så att det täckte in Sveriges tre biogeografiska regioner: den kontinentala (Götaland), den boreala (Götaland, Svealand, Norrland), samt den alpina regionen (Svealand, Norrland). För fältarbetet anlitades 18 inventerare på volontärbasis eller mot ersättning. Säsongen 2021 inleddes med framtagande av fällor och fältmateriel, etablerande av lokalnätverk, samt rekrytering av inventerare. Själva fältsäsongen påbörjades i början-mitten av juli och pågick med en provtagning per månad som mål. I södra Sverige pågick säsongen september ut medan den i norr avslutades när hösten infunnit sig i augusti-september.Flera olika metoder utvärderades, däribland färgskålefällor, transekter, blombesöksräkningar och nattfjärilsfällor. Såväl 2×2-km och 1×1-km rutor har inventerats och 6 respektive 24 timmars provtagning har testats. Totalt har 18 875 exemplar av 115 olika arter/grupper samlats in från färgskålefällorna. Vid transektinventeringen hittades 617 individer av 42 arter fjärilar, med 6,8 arter i snitt per 500 m transekt och 419 individer humlor, med 14,0 noterade exemplar i snitt per 500 m transekt. Totalt har 135 blombesöksräkningar gjorts och 391 exemplar av 136 arter nattfjärilar har insamlats och artbestämts med hjälp av nattfjärilsfällor. Det bör noteras att metodiken så här långt testats ca. en halv säsong och att det vore mycket värdefullt att utöka med en fältsäsong från april 2022 och framåt för att bland annat täcka in vårflygande solitärbin m. fl. grupper. Utifrån säsongens resultat rekommenderar vi 1×1-km rutor med 5 fällstationer per ruta snarare än 2×2-km rutor. Merarbetet för 2×2-km rutor och 10 fällstationer per ruta var betydande (mängd material att transportera, avstånd etc.), gav inte signifikant högre artantal, och de större rutorna var klart mindre populära bland inventerarna. Vi rekommenderar 6 timmars provtagning baserat på att det visade sig vara enklare att utföra samt resulterade i motsvarande artantal som 6 + 18 timmar respektive 24 timmar. För transektinventeringarna rekommenderar vi att a) fullständig artlista används för dagfjärilar, då inventerare i stor utsträckning har god artkännedom inom denna grupp, att b) den s.k. ”långlistan” (ett urval av typiska pollinatörer, Ahrné m. fl. 2021, Pettersson m. fl. 2022) provas i relation till enklare listor (exv. ”kortlistan”, Ahrné m. fl. 2021, Pettersson m. fl. 2022) för övriga tre grupper (humlor, solitärbin, blomflugor) och att c) utbildningsmaterial för ”långlistan” tas fram (online-resurser och föreläsningar). I sin enklaste form kan transektinventering fokusera på abundansmått (humlor, solitärbin, blomflugor) men vi rekommenderar en något högre taxonomisk upplösning motsvarande åtminstone kortlistan. För humlor kan metoder för mer detaljerad artidentifiering tas fram. Blombesöksräkningar (Carvell m. fl. 2016, Carvell m. fl. 2020) har visat sig vara en enkel och effektiv metod för att räkna pollinatörer och växt-pollinatörsinteraktioner. Metoden är populär bland volontärer och vi rekommenderar fortsatt användning och anpassning till svenska förhållanden.Nattfjärilsfällorna anlände sent på säsongen 2021 och behöver utvärderas under en längre period för att utrustningen och metodiken ska kunna testas väl, men initialt verkar de gett goda resultat. Vidare har vi gett i uppdrag till NRM att med hjälp av metabarcoding analysera en delmängd (95) av de sorterade och bestämda proverna från färgskålefällorna. Detta förväntas ge information om samstämmighet mellan metabarcoding och manuell analys.För att få en bild av hur pilotprojektets deltagare uppfattat uppdragets metodik och utmaningar har vi genomfört en detaljerad enkätundersökning motsvarande den i Carvell m. fl. (2016) bland inventerarna. Generellt har de varit positiva till sitt deltagande, pilotprojektets omfattning och samstämmiga i rekommendationen av 1×1-km rutor med 5 fällstationer per ruta. Många har i direkt kontakt med oss efterfrågat utbildningssatsningar för de svårare grupperna. Slutligen, för att erhålla data som speglar pollinatörssamhällets förändring över säsongen vore det önskvärt att fortsätta pilotförsöket i det etablerade lokalnätverket under 2022. Inventerare och utrustning finns på plats och kan påbörja säsongen så snart årstiden tillåter. En förlängning innebär även möjligheter till fördjupade analyser, i första hand ett mindre antal (4) 2×2-km rutor (Potts m. fl. 2020, ”superytor” i Pettersson m. fl. 2022) där kritiska mått som exv. effekten av fällantal, transektlängd, fångst¬period skulle kunna detaljstuderas med hjälp av anställd personal och därmed säkerställa analysstyrka. Det vore värdefullt för såväl det etablerade lokalnätverket som superytorna om utbildningsmaterial för långlistan kunde tas fram under 2022. 

Genre

government publication  (marcgt)