Interventionslogiken och effekttänkandet i Leader [Elektronisk resurs] Delrapport 1

• Vårt syfte är att undersöka effekttänkandet i Leader och att ta fram en modell för framtida effektutvärdering som kan användas i det egna utvecklingsarbetet. En övergripande iakttagelse nu är att alla goda projektresultat kan ge mer lokala utvecklingseffekter. I denna första delrapport av fyra är utvärderingsfrågan ”På vilket sätt är Leader, som samlad åtgärd, tänkt att ge effekter?” För att svara på frågan har vi läst och analyserat interventionslogiken i fyra nationella program, 14 lokala utvecklingsstrategier och 69 beviljade projektansökningar. Vi har även prövat frågan om interventionslogikens synsätt på långsiktiga effekter är i överensstämmelse med eller är samordnad mellan ESI-fondernas program samt mellan dessa program och de lokala utvecklingsstrategierna. Avslutningsvis har vi värderat styrkan i effekttänkande i program, strategier och projektansökningar. Våra slutsatser om interventionslogiken är att den inte hänger ihop på ett bra sätt mellan program, strategier och projektplaner. Den är generellt svag på alla nivåer och den är svagast i programmen och strategierna. Intressant är dock att projektansökningarna i flera avseenden representerar starkare effektinriktning jämfört med både de nationella programmen och de lokala utvecklingsstrategierna. Alltför ofta stannar program och strategier i mycket allmänna och vagt uttryckta effektmål och effektvägar. I rapporten noteras brister i nationella program och i lokala strategier för betydelsen av att hitta synergier med regionens regionala utvecklingsarbete och den nationella klimatpolitiken, betydelsen av att tydliggöra ledningsarbete för LAG-gruppen och betydelsen av att kommunicera principer bakom stödgivning. Medan program och strategier endast undantagsvis behandlar exempelvis frågor om effektorganisering och effektfinansiering är denna typ av överväganden mer framträdande i projektansökningarna. I vår analys av effekttänket i projektansökningar har vi kunnat konstatera en mycket stor variation mellan hur man i ansökan väger in och skriver fram olika effektvariabler. Generellt sett visar vår analys på att projektansökningarna skulle kunna göras betydligt mer effektorienterade. På central programnivå och lokal strateginivå är förbättringspotentialen mycket stor. Det finns mycket som talar för att ett medvetet effekttänkande, en kunskapsbaserad effektplanering, en effektdrivande strategi som genomsyrar verksamheten och en stark interventionslogik i leaderarbetet, också kommer att bidra till mer långsiktiga effekter. Vi föreslår därför att Leader utvecklar kunskapen om effekttänkande på alla nivåer och ser över interventionslogiken i hela systemet, från programtexter via strategier till projektarbetet. Verksamheten behöver flytta fram sitt strategiska fokus till att skapa långsiktiga effekter mer än administrativt för att rapportera kortsiktiga resultat. En utvecklingslogik i leadermetodens anda behöver skapas med ett lärande och lokalt stödjande uppföljningssystem. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)

Other Social Sciences  (hsv)

Social Sciences Interdisciplinary  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

Annan samhällsvetenskap  (hsv)

Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap  (hsv)

Genre

government publication  (marcgt)