Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske [Elektronisk resurs] Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 : Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 : Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95

• Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske Mellanskarven är såväl en insjö- som havsfå­gel. Den häckar i grunda kustområden och insjöar i Syd- och Mellansverige samt sällsynt i norrlands kustland. Kärnområdet för beståndet av svenska mellanskarvar är södra Kalmarsund där skarven etablerade sig på nytt i slutet av 40-talet efter att ha varit fördriven som häckfågel i Sverige under nära 50 år. Fram till mitten på 80-talet var antalet skarvar i Sverige mycket lågt men populationen har under de därpå följande tio åren genomgått en mycket kraftig tillväxt. Denna kraftiga beståndstillväxt är gemensam för stora delar av Västeuropa, och har satts i samband med förbättrat fågelskydd samt förändringar i fiskbestånden vilken kan bero på ökad eutrofiering. Vad beträffar födan är skarven generalist och fångar de fiskarter som är vanligast förekommande och mest tillgängliga. Abborre och mört är de dominerande fiskarterna i sjöar och grunda kustområden och är också viktiga byten för skarven. I skärgårdsområden, under skarvarnas häckning, utgör även tånglake och strömming en stor andel av födan. Den urgamla konfliktsituationen mellan människa och skarv har sitt ursprung i konkurrens om en gemensam resurs samt fåglarnas påverkan på vegetationen på de öar där de häckar. Skarvens effekter på yrkesfisket kan indelas i direkta och indirekta effekter. Till direkta effekter hör skador på fisk samt förlust av fisk i redskap genom skarvpredation. Till indirekta effekter hör långsiktiga förändringar av fisksamhällena orsakat avskarvens fiskkonsumtion. Ett annat problem är att ett mycket stort antal skarvar drunknar i redskap. Bitskador på fisk av skarv i redskap förekommer lokalt i Sverige, och under vissa perioder. Av de platser där en dokumentation och kvantifiering av skador på fisk ägt rum (insjöar i Skåne och Östergötland, kustområden i norra Kalmarsund och delar av Vä­nern) är omfattningen av skador för närvarande förhållandevis liten. Endast i Vänern (vissa områden) och Roxen, Ög, kan stundom ett större antal fiskar vara så pass skadade att de blir osäljbara för yrkesfiskaren. Storskaliga förändringar av fiskpopulationer genom skarvpredation har i studier ej kunnat beläggas men teoretiska beräkningar av skarvarnas fiskuttag i närheten av stora kolonier antyder att fåglarna rimligen kan påverka fiskbeståndens storlek. Förändringar i fiskarnas beteende och därmed uppehållsort ärockså att vänta i närheten av stora skarvkolonier. En del yrkesfiskare uppfattar skarvens predation på ål som ett problem. Alen har ett högt kommersiellt värde och är en viktig inkomstkälla för ett antal yrkesfiskare i Syd och Mellansverige. Det är oklart hur mycket ål skarvarna konsumerar, men totalt sett är ålen av liten betydelse som föda för skarven. Ålinvandringen till svenska vatten har under senare decennier minskat utan fullgoda förklaringar. Med minskade åltätheter kan deti nte uteslutas att skarvpredation, och omfattande yrkesfiske av ål, ytterligare kan krympadet redan svaga ålbeståndet. Yrkesfisket efter ål i insjöar och i Östersjön är idag dessutom mer eller mindre helt beroende av stödutsättningar. Den kraftiga expansion av antalet skarvar som ägt rum under senare år har nu delvis avstannat. Orsaker kan vara populationsmättnad på grund av födokonkurrens, begränsande faktorer i övervintringskvarteren, brist på lämpliga boplatser samt mänsklig förföljelse vid skarvarnas häckningsplatser. 
• Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 Fritidsfisket i sydöstra delen av Stockholms skärgård karterades 1995 och 1996, dels genom postutskick till ett antal, slumpvist utvalda hushåll, dels genom intervjuer av fritidsfiskare i falt. Arbetet ingår som en del i Fiskeriverkets ”Kustfiskeprojekt”, vilket bland annat syftar till att erhålla kunskap om det totala fiskets, dvs både fritids- och yrkesfisket, struktur i representativa avsnitt av större, sammanhängande svenska kustområden. Undersökningen visade att ca 4 600 hushåll (motsvarande ca 7 000 personer) bedrev fiske i undersökningsområdet. Den beräknade totalfångsten i fritidsfisket uppgår till 100-120 ton. Arsmedelfångsten per aktivt fiskande inom olika kategorier fritidsfiskare varierade mellan 17 och 38kg. Fångsten dominerades av abborre, strömming och gädda, men även fångsterna av flundra, gös, sik och öring var betydande. Andelen av totalfångsten för personer som fiskade med stöd av enskild fiskerätt uppgick till mindre än 20%. Deras fångst var högre för bottenlevande arter som flundra, piggvar, lake, ål och torsk, än för gädda, gös och strömming, vilket avspeglar skillnader i redskapsval mellan fiskare på enskilt vatten och övriga fritidsfiskare. Fritidsfisket var koncentrerat till de inre delarna av skärgården nära fastlandet. Beskattningen av fiskbestånden sker alltså till största delen inom en begränsad del av skärgården. Trots detta var fångsttalen höga av framförallt abborre, gädda, gös, strömming och flundra, vilket visar på skärgårdens potential i fråga om fiskresurser och antyder att resursutnyttjandet är utomordentligt lågt i stora delar av Stockholms skärgård. 
• Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 Resultaten från de biologiska kontrollundersökningarna vid Ringhalskärnkraftverk under åren 1988-1996 sammanfattas i denna rapport. Undersökningarna har omfattat mätningar av förluster av fisk­ägg och fisklarver i kylvattenintaget. Effekterna i utsläppsområdet har undersökts genom provfiske med små ryssjor, medan en eventuell storskalig inverkan på fiskbestånden studeras genom analys av fångstutvecklingen i yrkesfisket. Slutsatserna av kontrollundersökningarna är följande: • Rekryteringen hos några stationära grundvattenlevande arter har sannolikt skadats som en följd av den kontinuerliga förlusten av ägg och larver i kylvattenintaget. • Provfiskena indikerar att rekryteringsskadan hos dessa arter orsakat sjunkande tätheter av vuxen fisk, även om andra kylvattenrelaterade förändringar i utsläppsområdet också kan ha påverkat de lokala bestånden. • Förekomsten av olika arter i utsläppsområdet styrs av deras temperaturpreferens. Såväl anlockning som skyende har visats. • Naturliga eller mänskligt orsakade klimatsvängningar förstärker kylvatteneffekterna. Skyendereaktioner har varit tydligast under nittiotalets varma somrar. • Fångstutvecklingen i yrkesfisket indikerar inga regionala effekter på fiskbestånden orsakade av kylvattenintag och värmepåverkan. Snarare har intensiteten på fisket avgörande betydelse. 
• Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95 Vombsjön har under minst 50 år präglats av tidvis återkommande perioder med blom av blå-gröna alger. Detta har varit ett problem inte bara för fiske och rekreation utan också för sjöns funktion som råvattentäkt. Under de senaste åren har liknande problem åtgärdats genom mörtfiskreduktion. Denna undersökning har utförts för att försöka fastlägga orsakerna till Vombsjöns problem och föreslå åtgärder för förbättring. Vombsjön kännetecknas av höga närsalthalter och periodvis återkommande perioder med hög växtplanktonproduktion och lågtsiktdjup. Även sommartid har däremellan förekommit perioder med relativt låg växtplanktonbiomassa och ganska klart vatten. Vombsjön har här igenom avvikit positivt från närliggande sjöar som Ringsjön och Finjasjön. Fisksamhället tycks mer långsiktigt ha pendlat mellan perioder med relativt låg fisktäthet som nu och perioder med mycket fisk som under början av 1980-talet. Sjöns växtsamhälle är mycket begränsat efter den ökning av regleringsamplituden som ägde rum för omkring 30 år sedan. Tillförseln av närsalter från främst Björkaåns jordbruksområden är hög och har sannolikt så varit under lång tid. 

Ämnesord

Agricultural and Veterinary sciences  (hsv)

Agricultural Science, Forestry and Fisheries  (hsv)

Fish and Aquacultural Science  (hsv)

Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin  (hsv)

Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske  (hsv)

Fisk- och akvakulturforskning  (hsv)

Natural Sciences  (hsv)

Earth and Related Environmental Sciences  (hsv)

Environmental Sciences  (hsv)

Naturvetenskap  (hsv)

Geovetenskap och miljövetenskap  (hsv)

Miljövetenskap  (hsv)

National  (havochvatten)

Nationellt finansierad miljöövervakning  (havochvatten)

Hav i balans samt levande kust och skärgård  (havochvatten)

A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos  (havochvatten)

Säker strålmiljö  (havochvatten)

Safe Radiation Environment  (havochvatten)

Levande sjöar och vattendrag  (havochvatten)

Flourishing Lakes and Streams  (havochvatten)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

fisk

fiske

mellanskarv

fritidsfiske

kärnkraft

Ringhals

ekosystem

Vombsjön