Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp en studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures / Mikael Scheja.

• It has become common for listed companies to present earnings measures undefined by GAAP. These measures are commonly referred to as Non-GAAP Measures, or in short: NGM. Prior NGM research has to a large extent been undertaken with quantitative methods in order to compare the relevance of NGM with GAAP as explanations for company value, but has not been directed towards prepares’ motives for the presentation of NGM. Research about companies’ presentation of NGM and to what extent such measures are presented has been limited. The purpose of the dissertation is therefore to increase the knowledge and understanding of listed corporations’ presentations of Non-GAAP Measures. As is implied by the title two research questions are addressed: “How do companies listed on the Stockholm stock exchange present other earnings measures than those defined by GAAP (Non-GAAP Measures)?” and “Why do companies on the Stockholm stock exchange present NGM?”. According to accounting standardization accounting information should be presented to provide usefulness to users. However, accounting theories expresses that preparers may have other motives. Positive Accounting Theory suggests that prepares may have incentives to present NGM because accounting measures effect the outcome in contracts. Smoothing theory states that preparers are opportunistic and strive to maximize personal benefits, they believe they can influence users through the accounting presentation. Thus, there are different explanations as to why preparers may use earnings management. In accounting literature the term earnings management means that management deliberately chooses accounting principles in order to achieve a certain earnings number. The chosen principles affect the measurement and recognition of an accounting item. In the dissertation earnings management is explained to also comprise when preparers choose principles for the presentation of an earnings measure. Findings in the dissertation are, among other things, that NGM can be found in large numbers, are presented by most preparers and are to a great extent unique for each company. Companies mostly report NGM to adjust earnings for items affecting comparability and to enable comparison of an entity over time. It is common for companies in their interim reports to present NGM prominent relative to GAAP earnings. Users need to be aware of the uniqueness of a company’s NGM and that NGM with similar names can contain summarizations of different income and expense items. Many NGM are presented unaccompanied by a definition from the preparer and it is common for a user of a report to be unable to see how a NGM has been computed. A company’s presentation of NGM is also often changed during the year. A difficult issue is the trade-off between different qualitative characteristics in a NGM. If a measure should be relevant it may be hard to combine with comparability and reliability. Uncertainty regarding what items of income and expense NGM contains and the change of the composition of the measures over time results in NGM that are hard to compare within and between companies. But it can also result in additional consequences. Information asymmetry, contractual costs, costs in the allocation of capital, risks of adverse selection and moral hazard with preparers can decrease the benefit of presented NGM for users. Prior literature has put forth two principal motives and explanations for preparers’ presentation of NGM: improved information to the user and earnings management due to either opportunism or contracts. The method used in the dissertation, a combination of an analysis of financial reports and interviews with preparers, has resulted in the conclusion that there are also preparers who do not have an overall motive for the presentation of NGM. They are from time to time influenced by different factors without any pattern of co variation between either the factors or the preparers. Furthermore some preparers who have the motive of improved information cannot fully master to present NGM that satisfies the underlying normative qualitative characteristics of comparability, reliability and relevance. 
• Det har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp, resultatmått som inte är definierade enligt GAAP, förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering. Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. Tidigare forskning om NGM har i stor utsträckning bedrivits med kvantitativa metoder och undersökt hur väl redovisningen av NGM förklarar ett värde på företags aktier i jämförelse med GAAP men inte inriktats på vad upprättarnas motiv är för redovisningen. Forskning om bolagens utformning av NGM och i vilken utsträckning måtten förekommer har dessutom haft en begränsad omfattning. Syftet med avhandlingen är därför att öka kunskapen om och förståelsen av börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp. Som titeln anger behandlas två forskningsfrågor: ”hur redovisar bolag på Stockholmsbörsen andra resultatbegrepp än de som definieras av GAAP (Non-GAAP Measures)?” och ”varför redovisar bolagen på Stockholmsbörsen NGM?”. Redovisningsnormering utgår från att redovisningen ska upprättas för att ge användbarhet till användaren. Redovisningsteorier ger dock uttryck för att upprättare kan ha andra motiv. Inom Positiv redovisningsteori framförs att upprättare kan ha incitament att redovisa NGM p.g.a. kontrakt vars utfall beror av redovisningsmått. Teori om resultatutjämning anger att upprättare är opportunistiska nyttomaximerare som tror att de kan påverka användare genom redovisningens utformning. Olika förklaringar finns därför till varför upprättare kan komma att tillämpa s.k. ”earnings management”. I redovisningslitteratur avser begreppet earnings management företagsledningars avsiktliga val av redovisningsprinciper för att uppnå ett visst redovisningsresultat. Principvalen berör en post eller transaktions värdering och när, eller om, transaktionen ska redovisas. I avhandlingen förklaras att earnings management även kan tillämpas av upprättare genom att principer väljs för utformningen av redovisade resultatbegrepp. Avhandlingen visar bl.a. att NGM förekommer i stort antal, används av de flesta upprättare och i stor utsträckning är unika för varje företag. Bolag redovisar oftast NGM för att justera ett resultat för jämförelsestörande poster och för att möjliggöra jämförelser av en enhet över tiden. Det är vanligt att bolagen i sina delårsrapporter redovisar NGM på ett mer framträdande sätt relativt GAAPmåtten. Användare behöver vara medvetna om att NGM i de flesta fall är unika för olika bolag och innehåller summeringar av olika intäkts- och kostnadsposter. Många NGM redovisas utan att det upprättande bolaget definierar resultatbegreppets innehåll och det är vanligt att en läsare av en rapport inte kan se hur ett NGM beräknats. Ett bolags redovisning av NGM förändras även över året i stor utsträckning. En svår aspekt är kompromissen mellan olika kvalitativa egenskaper i ett NGM. Ska måttet vara relevant kan det bli svårt att kombinera med jämförbarhet och tillförlitlighet. Osäkerhet beträffande vad NGM innehåller för intäkts- och kostnadsposter och förändringen av innehållet i måtten över tiden leder till att redovisade NGM är svåra att jämföra inom och mellan bolag. Men det kan också leda till ytterligare konsekvenser. Informationsasymmetri, kontraktskostnader, kostnader för allokering av kapital, risk för negativt urval och moralisk risk hos upprättare kan minska nyttan i redovisade NGM för användare. Tidigare litteratur har fört fram två huvudsakliga motiv och förklaringar till upprättarnas redovisning av NGM: förbättrad information till användaren och earnings management p.g.a. opportunism eller kontrakt. Genom avhandlingens metod, en kombination av en genomgång av finansiella rapporter tillsammans med intervjuer med upprättare, framkommer dock slutsatsen att det också finns upprättare vilka saknar ett övergripande motiv för redovisning av NGM. De kan från tid till annan styras av olika faktorer utan något mönster av samvariation mellan faktorerna eller upprättarna. Dessutom visar det sig att en del upprättare med förbättrad information som motiv inte fullt ut klarar att redovisa NGM som tillfredställer de underliggande normativa kvalitativa egenskaperna jämförbarhet, tillförlitlighet och relevans. 

Ämnesord

Redovisning  (sao)

Social Sciences  (ssif)

Economics and Business  (ssif)

Business Administration  (ssif)

Samhällsvetenskap  (ssif)

Ekonomi och näringsliv  (ssif)

Företagsekonomi  (ssif)

SOCIAL SCIENCES  (svep)

Business and economics  (svep)

Business studies  (svep)

SAMHÄLLSVETENSKAP  (svep)

Ekonomi  (svep)

Företagsekonomi  (svep)

Economic Information Systems  (liu)

Ekonomiska informationssystem  (liu)

Accounting  (LCSH)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Qbc Redovisning

Klassifikation

657.3 (DDC)

Qbc (kssb/8)