Förutsättningar för ett framtida säkert boende [Elektronisk resurs] - Kunskapsöversikt och utvecklingstendenser beträffande boendets olycks- och hälsorisker

• Förekomsten av skador och olyckor i bostäder är en stor kostnad för samhället och ger upphov till mycket lidande. Arbetslivets olyckfalls- och ohälsorisker är ett sedan länge uppmärksammat forskningsområde, medan olycksfall och hälsorisker i anslutning till hemmet undersökts betydligt i betydligt mindre utsträckning. Projektets syfte är att göra en kunskapsöversikt över dagens och morgondagens olycks- och hälsorisker i boendet, som ett första steg i fortsatt forskning på området. Studien behandlar också vilka tendenser inom boende och byggande som kan tänkas påverka utvecklingen av olycksfall och hälsorisker. Perspektivet sträcker sig mot år 2020. De metoder som använts är en litteraturstudie, för att visa i vilken utsträckning olika ämnen har belysts och vilka utvecklingstendenser som kan förväntas, samt halvstrukturerade intervjuer med nyckelpersoner, för att belysa olika aktörers syn på utvecklingen. Projektet gäller personrelaterade fysiska olycks- och hälsorisker i boendet. Fyra delteman har undersökts; 1) Hur kommer man att bygga i framtiden?, 2) Vad finns i bostaden?- inredning och utrustning, 3) De boendes preferenser och aktiviteter i bostaden samt 4) Den politiska styrningen av byggandet. Beträffande byggandets utveckling är energisparandet, som leder till att vi bygger tätare och mer välisolerat, en tydlig trend. Mer eller mindre oprövad teknik påverkar traditionellt byggda, redan befintliga bostäder liksom nyproducerade bostäder. Målet att åstadkomma en hälsosam inomhusmiljö har prioriterats ned till förmån för energivinster som uppfyller politiskt och ekonomiskt starkt förankrade mål. Mot bakgrund av klimatförändringen mot allt våtare och varmare väder är detta ett växande problem. Det finns ett mycket stort behov av renoveringar i det befintliga bostadsbeståndet. Lösningar i form av industrialiserat och standardiserat byggande är svårare att genomföra här än i nyproduktion, vilket gör renovering dyrt. Den ekonomiska och politiska utvecklingen kan leda till ett starkt polariserat boende, där vissa områden har betydligt sämre standard än andra. Nanoteknologin kan tänkas få ett stort genomslag, om den kommer att användas i många produkter till konsumenter. Här finns en allmän brist på kunskap om sådana materials miljö- och hälsorisker, men man vet att partiklarna kan passera igenom kroppsvävnader. Den åldrande befolkningens krav och behov ska tillgodoses i det befintliga bostadsbeståndet. Fallolyckor är ett stort hot mot svagare äldre och dessa olyckor orsakas ofta av inredningens utformning. Dessutom utgör de äldres bostäder arbetsplats för hemvårdens personal, vilket inte reglerats hittills i Boverkets eller Arbetsmiljöverkets anvisningar för utformning för arbete i bostadsmiljö. Utvecklingstendensen mot ökande användning av datorkommunikation i äldrevården innehåller en målkonflikt mellan individens integritet kontra övervakning. Boendes preferenser och aktiviteter i bostaden omfattar många aspekter av boendet och livet. Det strandnära byggandet kommer troligen att ha en stark kundkrets också i framtiden, med de problem detta kan innebära i samband med förändringen mot ett våtare klimat. De mindre resursstarka på bostadsmarknaden kommer troligen att få ökande svårigheter att hitta en bostad de har råd med, i ett läge de önskar. Växande segregation, både socio- ekonomisk och etnisk, är en utvecklingslinje. Hälsoproblem och sociala problem är vanligare i bostadsområden med segregation och trångboddhet. Utvecklingen mot högre alkohol- och narkotikakonsumtion förstärker dessa problem, liksom de kan vara en följd av dem. Människor kan förväntas tillbringa mer tid i bostaden, de yngre p g a arbete hemifrån och med underhållnings- och kontaktbehov tillgodosedda genom Internet, de äldre för att man inte har förmåga eller anledning att ta sig ut. En sådan utveckling kan förstärka ohälsoproblemet övervikt, liksom depression p g a ensamhet. Livsstilsproblem är svårare att definiera och åtgärda än problem orsakade av fysisk utformning. Samhällets lagstiftning och reglerande verksamhet beträffande olyckor och ohälsa i allmänhet står inför stora förändringar. Tendenserna internationell anpassning, avreglering och decentralisering är genomgående, med en omfördelning av ansvar från samhället till individerna som följd. Det medför att många fler måste nås av säkerhetsinformation för att kunna ta detta ansvar. Omfördelningen av ansvar kommer att ställa höga krav på myndigheter och organisationer att samordna sina budskap och kommunicera dem till många. Att olika aktörer utan inbördes samordning formulerar och strävar efter mål kan leda till suboptimering. Att inträffade olyckor kostar en aktör något är ett starkt incitament för denne att förebygga att kostnaderna uppstår. Det förhållandet bör kunna användas i den förändrade ansvarsstrukturen, för att uppmuntra förebyggande arbete. Olyckor och ohälsa knutna till bostaden ses som vardagliga risker, vilket påverkar hur de värderas och behandlas. Både kunskapsöversikt och intervjuer ger ett intryck av att många i bostadsbranschen inte tänker på skaderisker för boende utöver vad som är reglerat i lagar och förordningar. Detta gäller också de boende själva. Så länge inget händer tänker man inte på vilka olycksrisker som faktiskt finns. Slutsatser; • En stor mängd olyckor inträffar i eller i anslutning till bostaden, men hemmet ses som en trygg plats • Detta blir framför allt tydligt vid jämförelse med de krav som ställs på arbetsmiljöer • Ansvaret för olycksfall och ohälsorisker i bostaden är splittrat på många aktörer • Säkerheten för de boende ses sällan som en fråga för bostadsbranschens egna initiativ eller utvecklingsverksamhet • Intervjuade myndigheter och organisationer efterlyser en samordnad riskvärdering på politisk nivå, för att höja frågan • Det behövs en helhetssyn på faktorer som påverkar olycksfall och ohälsa, samt på insatser för att förändra dem Kunskapsbehoven är stora när det gäller förebyggande av olyckor i bostaden, liksom beträffande vissa hälsorisker; • Hur ska äldres bostäder med små medel anpassas till skiftande behov, hur kan äldre få information om skaderisker innan olyckan hänt, hur kan de ansvariga för den dagliga vården i hemmet och för sjukvården dra nytta av varandras erfarenheter? • Studier av vad informationsinsatser betyder för individers förmåga att själva skydda sig mot olycksfall kan ge underlag för bättre kommunikation av viktig information • Det saknas kunskap om påverkansfaktorer för olyckor i bostaden. Undersökningar av olycksförlopp kan tillföra mycket nyttig kunskap för att förebygga olycka • Hur ska byggbranschen påverkas för att ta in kunskap om hälsorisker i boendet och omsätta den i mer hälsosamma byggnader? • Sambandet mellan berusningsmedel och olyckor i bostaden behöver belysas, liksom förgiftningsfallen • Jämförande studier av övriga EU-länders strategier för att förebygga skador, särskilt ifråga om fallolyckor, blir allt mer aktuella 

Ämnesord

Engineering and Technology  (hsv)

Civil Engineering  (hsv)

Other Civil Engineering  (hsv)

Teknik och teknologier  (hsv)

Samhällsbyggnadsteknik  (hsv)

Annan samhällsbyggnadsteknik  (hsv)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Kunskapsöversikt

Bostäder

Boende

Olycksrisk

Hälsorisk