Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997 [Elektronisk resurs] Bottenodling av blåmusslor—redovisning av försöksresultat perioden 1997—1999

• Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997 Sälskadorna i det svenska fisket har ökat kraftigt under 1990-talet. Speciellt utsatta är passiva redskap - nät, fällor och ryssjor. Vid ostkusten står gråsäl för den största delen av skadorna, på västkusten orsakar knubbsäl de flesta störningarna i fisket. Vikare ger i begränsad utsträckning skador på Bottenvikens nätfiske. De flesta sälskadorna inträffar under vår och höst. Under en period på sommaren tillbringar både gråsäl och knubbsäl stor del av tiden på land för pälsbyte, och födoaktiviteten är lägre. Vintertid är fisket med de mest utsatta redskapstyperna av liten omfattning. De flesta sälskadorna sker längs Bottniska vikens kust. Frekvensen av skador tycks i detta område inte ha något samband med avståndet till sälkolonierna. Kvantitativa data om sälskador har samlats in med hjälp av journalförare från och med 1996. Sammanlagt har ett 60-tal fiskfällor och andra redskap följts med daglig, detaljerad statistik. I direktiven för EU:s fiskeloggbok har från och med 1996 fiskare uppmanats att rapportera sälskador. Dessa två källor har använts för att beräkna den ungefärliga totala skadan i fisket. Metoden bygger på att med journalföringsdata beräkna en parameter som ger den sannolika andelen skadad och förlorad fisk vid en fångstansträngning. Denna parameter varierar med redskapstyp och fiskart. Från loggboksstatistiken tas sedan uppgifter om totalfångst, fiskeansträngning i allt loggboksfört fiske och andelen ansträngningar med sälskada. Från dessa data kan den totala fångstförlusten beräknas. För fisket av lax och sik är dataunderlaget bäst och för denna del kan fångstförlusten under 1997 beräknas till 14 milj.kr, vilket motsvarar cirka 50% av den potentiella fångsten. Lägger man till övriga skador i hela svenska fisket blir summan cirka 22 milj. kr. Osäkerheten i dessa beräkningar är avsevärd, och det sanna värdet antas ligga i intervallet 11-33 milj.kr. Räknat i värde utgör skadorna i fällor och ryssjor 70% av hela skadan, i fångstvolym däremot endast cirka 35%, vilket beror på att sälskadorna i nätfisket efter strömming är kvantitativt stora. Det finns inga mer aktuella beräkningar, men skadorna ökar sannolikt minst med samma takt som gråsälspopulationen, dvs för närvarande 7% per år. Skadan 1999 kan då skattas till 25 milj. kr. Till den direkta fångstförlusten kommer indirekta kostnader orsakade av sälproblemen. En viktig komponent är att vissa fångstplatser måste överges helt, och att fiskaren måste reducera antalet redskap för att hinna med lagning av skadorna och en tätare vittjning. Skadorna ger också en onormal förslitning och kapitalförlust. Exakta beräkningar är svåra att göra, men dessa skador torde uppgå till storleksordningen 10 milj. kr sammanlagt. Sälens angrepp på redskap kan leda till att den fastnar och drunknar. Bifångsten av gråsäl 1996 har studerats med hjälp av en intervjuundersökning. Räknas uppgifterna om till hela det svenska fisket var bifångsten detta år cirka 400 gråsälar. Nära hälften av dessa sker i lax, sik och siklöjefällor i Bottenviken. Den garntyp som ger störst risk för bifångst är laxdrivgarn. I dag är sannolikt bifångsten i fisket den största orsaken till dödlighet för gråsäl. 
• Bottenodling av blåmusslor—redovisning av försöksresultat perioden 1997—1999 Odling av musslor på havsbotten innebär vanligtvis att man omplanterar ”vilda”musslor som växer dåligt på grund av att bestånden är alltför täta eller dåligt vattenutbyte på växtplatsen. Som odlingsplats väljs områden med rikligt vattenutbyte där musslorna sprids med en så­dan täthet att alla musslor får tillräckligt med näring. Inom projektets ram har bottenodling prövats med musslor från täta musselbankar i Bohuslän och Öresund. Som ett speciellt projekt har utsädesmusslor till bottenodling hämtats från långlineodling i Bohuslän. Odlingsförsöken med bottenmusslor från Bohuslän och med långlinemusslor gav positiva resultat i motsats till försöken med bottenmusslor från Öresund, där samtliga musslor blev uppätna av sjöstjärnor och ejder. Det ringa intresset för bottenodling i Sverige beror på att långlinemetoden för odlingen av musslor är etablerad och producerar musslor med högre köttinnehåll än bottenodlingen, samtidigt som långlinemusslor är garanterat fria från sand och pärlor. Försöken visar att bottenodling av musslor även i Sverige kan vara ett alternativ till andra odlingsmetoder om behovet uppstår. 

Ämnesord

Natural Sciences  (hsv)

Earth and Related Environmental Sciences  (hsv)

Environmental Sciences  (hsv)

Naturvetenskap  (hsv)

Geovetenskap och miljövetenskap  (hsv)

Miljövetenskap  (hsv)

Social Sciences  (hsv)

Economics and Business  (hsv)

Economics  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

Ekonomi och näringsliv  (hsv)

Nationalekonomi  (hsv)

Engineering and Technology  (hsv)

Civil Engineering  (hsv)

Infrastructure Engineering  (hsv)

Teknik och teknologier  (hsv)

Samhällsbyggnadsteknik  (hsv)

Infrastrukturteknik  (hsv)

National  (havochvatten)

Nationellt finansierad miljöövervakning  (havochvatten)

Hav i balans samt levande kust och skärgård  (havochvatten)

A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos  (havochvatten)

Ett rikt växt- och djurliv  (havochvatten)

A Rich Diversity of Plant and Animal Life  (havochvatten)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

sälskador

bifångst

nät

fällor

ryssjor

fiske

musslor

bottenodling

odlingsmetoder