Litteratur som livskunskap [Elektronisk resurs] tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning

• Litteraturen diskuteras av hävd livligt, och så har det också varit på senare tid. Tydliga exempel är kanondebatten för några år sedan och den nu aktuella debatten om fakta och fiktion. Mindre uppmärksamhet har däremot i både forskning och media ägnats litteraturens betydelse och funktion för läsarens existentiella och sociala personlighetsutveckling. I syfte att stärka detta viktiga område anordnades därför det tvärvetenskapliga symposiet ”Litteratur som livskunskap” i Borås den 23–24 september 2008. Det var ett samarrangemang mellan Institutionen för biblioteks och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås (Skans Kersti Nilsson)och Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet (Torsten Pettersson). Evenemanget finansierades av Riksbankens jubileumsfond. Symposiets utgångspunkt var att lyfta fram det intellektuella, emotionella och funktionella samspelet mellan litteraturen och läsaren, litteraturens möjlighet att stimulera tankar och känslor inom individen men också tankeutbyte mellan individer. Denna litteratursyn förekommer inom många områden och ämnesdiscipliner. Att bedriva och utveckla motsvarande forskning är en uppgift för litteraturvetenskap, för biblioteks- och informationsvetenskap, för svenskämnets didaktik och i lärarutbildningen, för medicin och vårdvetenskap, för psykologi, psykiatri och psykoterapiutbildning, för filosofi och teologi. Här finns det sammantaget en stor potential för nya insikter. Det positiva gensvar som vi fick då vi kontaktade forskare från dessa områden visar också att en tvärvetenskaplig samling uppfattas som angelägen. Samtliga sjutton föredrag som hölls vid symposiet levererades sedan också – ibland i något omarbetad form – för denna volym. Ordet ”livskunskap” har av volymens redaktörer valts med anknytning till den amerikanska filosofen Martha Nussbaums banbrytande arbete om filosofi och litteratur, Love’s Knowledge (New York 1990). Nyaristotelikern och dygdeetikern Nussbaum har i sin forskning ställt frågan om hur vi bör leva. Målet för människans liv är, menar hon, självförverkligande. Det uppnås då vi väljer att leva ett gott liv, och svaret på frågan ”Hur bör vi leva?” finner vi inom oss själva. Detta svar är alltså i viss mening subjektivt men, som hon tydligt markerar, därför inte relativistiskt. Det råder betydande enighet om vad som är grundläggande för ett gott mänskligt liv. Martha Nussbaum betraktar således relationen mellan litteratur och etik som mycket intim. Vi läser för att förverkligas, vi ”läser för livet” (”reading for life”, Love’s Knowledge, s. 29): för att ställa våra egna frågor till de texter vi älskar, för att söka bilder och förebilder att spegla våra liv i. Litteraturläsning ger, menar Nussbaum, den typ av kunskap som Aristoteles kallar ”fronesis”, d.v.s. praktisk kunskap baserad på en positiv uppfattning om människans förmåga till empati och medkänsla. Denna förmåga är väsentlig även för det demokratiska samhället. Den svenska terminologin på området är ännu inte etablerad och vårt ordval ”livskunskap” och ”personlighetsformande” motsvaras ibland av andra uttryck om ”verklighetsförståelse” och ”identitetsbyggande”. Gemensamma antaganden för denna volym och det symposium som den utgår från kan dock sägas vara: ”Litteraturen gestaltar en syn på livet”; ”Litteraturläsning skapar en dialog mellan text och läsare”; ”Denna dialog kan påverka läsarens livssyn och personlighetsutveckling”; och ”Denna påverkan är värd att studera i ett tvärvetenskapligt perspektiv”. Sammantaget, men i många fall också var för sig, kombinerar bidragen åtskilliga perspektiv. En gruppering av dem har därför inte varit alldeles lätt men ändå nödvändig för att läsaren skall se en grundläggande struktur. Boken liksom symposiet inleds med Juhani Ihanus keynoteföredrag, som ger ett historiskt och teoretiskt perspektiv på hur ordens och litteraturens betydelse kan uppfattas. Tillsammans med fem andra principiellt inriktade bidrag bildar det en första avdelning ”Historiska och teoretiska utgångspunkter”. Därefter följer ”Möten med litteraturen”, en avdelning som redogör för läsningens betydelse såväl individuellt som i (terapi)grupper och för möjligheterna att bedriva forskning kring detta. Den sista avdelningen ”Litteraturens roll inom skolan, biblioteken och högskolan” belyser, som rubriken anger, försöken att mer eller mindre målmedvetet utnyttja litteraturens potential som livskunskap inom utbildnings- och biblioteksväsendet. Genomgående för alla avdelningar är att många artikelförfattare också föreslår nya forskningsuppgifter. En ofta återkommande gemensam nämnare är då behovet att främja växelverkan mellan å ena sidan textorienterade vetenskaper och å andra sidan vetenskaper som koncentrerar sig på människans psyke. Det är en naturlig följd av ett enkelt men fundamentalt faktum, nämligen det att litteraturens värdefulla potential för livskunskap alltid i sista hand bygger på samspelet mellan textens beskaffenhet och läsarens psykiska konstitution. Det är en integrerad process – men den västerländska vetenskapssamhället splittrar upp den nödvändiga forskningskompetensen i olika discipliner. Denna volym är ett första litet steg i en mer integrerad riktning. Det är vår förhoppning att den skall stimulera svensk forskning till att fortsätta dess inriktning: att bättre förstå det intrikata samspelet mellan text och psyke för att kunna stöda och utveckla det i olika mänskliga sammanhang. 

Ämnesord

Social Sciences  (ssif)

Media and Communications  (ssif)

Information Studies  (ssif)

Samhällsvetenskap  (ssif)

Medie- och kommunikationsvetenskap  (ssif)

Biblioteks- och informationsvetenskap  (ssif)

Humanities and the Arts  (ssif)

Languages and Literature  (ssif)

General Literary studies  (ssif)

Humaniora och konst  (ssif)

Språk och litteratur  (ssif)

Litteraturvetenskap  (ssif)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

personlighetsutveckling

litteraturpsykologi

Litteraturvetenskap

läsning

livsåskådningsfrågor