Yrkesrummet [Elektronisk resurs] En analys av Västernorrlands kompetensstruktur och relativa yrkesspecialiseringar

• Föreliggande rapport analyserar yrkesstrukturen i Västernorrland 2002-2012. Fokus är på hur olika yrken är kopplade till varandra utifrån ett kompetensperspektiv, hur regionens yrkes- och näringslivsstruktur förändrats, vilka yrken regionen är specialiserad inom (det vill säga har en hög sysselsättning inom jämfört med riket) och hur dessa specialiseringar förändrats. Våra resultat pekar på en relativt konstant yrkesstruktur i Västernorrland jämfört med Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Även om näringslivsstrukturen förändrats, speciellt i relation till krisen 2008, har yrkesstrukturen bestått relativt oförändrad. Vi kan också, föga förvånande, visa på ett relativt tydligt tillverkningsfokus av regionens kompetensstruktur. De tydligaste yrkesspecialiseringarna återfinns inom de huvudsakliga kategorierna anläggning och maskinoperatör samt bygg och konstruktion, men också jord- och skogsbruksrelaterade yrken samt utbildning och vård. Dessa är relativt konstanta över tid, även utifrån mer aktuella data från 2018. Dock finns det tydliga inomregionala skillnader inom Västernorrland. Exempelvis en relativ hög koncentration av politiker och högre tjänstemän i Sundsvall, Kramfors och Sollefteå jämfört med Örnsköldsvik. I Örnsköldsvik återfinns istället grafiker och ingenjörer och tekniker. Det senare, som ofta kan förknippas med teknisk konsultverksamhet, återfinns även i Sundsvall (men inte i Kramfors och Sollefteå). I Sundsvall utmärker sig specialiseringar inom exempelvis IT (dataspecialister) men också inom företags- och samhällsservice (exempelvis jurister, ekonomer och administratörer) samt arkivarier och bibliotekarier. Kramfors har sin relativa tyngdpunkt i mitten av yrkesrummet. Det är med andra ord yrken som, generellt sett, har hög grad av likheter med många andra yrken och som därför kan främja yrkesrörlighet. I Kramfors fall innefattar det främst yrken inom jord- och skogsbruk. Dock är det också yrken som tenderar att vara generiska (kopplingar till många andra yrken), vilket inte nödvändigtvis behöver vara positivt då det också kan vara ett tecken på formella inträdeskrav och eventuellt mer lättersätteliga arbetsuppgifter. Sollefteå har liknande yrkesspecialiseringar som Kramfors men något mer av sjukvårdspersonal. Genom att belysa yrkesstrukturförändringar, vilket tidigare forskning (Hane-Weijman m.fl. 2020) har visat ha betydelse för jobbtillväxten i en region, har vi också visat att Sundsvall tydligt diversifierat sin yrkesstruktur och gått mot mer ovanliga yrkesspecialiseringar medan Örnsköldsvik i högre grad tappat specialiseringar i yrken som varit mer unika. Kramfors och Sollefteå har förstärkt sin befintliga yrkesstruktur, men inte lagt till några fler ovanliga yrken. Med tanke på att smart specialiseringsstrategier ska bygga på hur regioner kan diversifiera och uppgradera sin ekonomiska struktur utifrån existerande resurser (McCann & Ortega-Arguiles 2015), kan vi alltså identifiera två trender. Dels Sundsvall som delvis följt en utvecklingsväg som skiljer sig från existerande kompetenser men samtidigt tydligt diversifierat kompetensbasen mot mer sällsynta kompetenser. Detta har nödvändigtvis inte skapat fler jobb, men däremot nya typer av jobb. Dels Kramfors och Sollefteå där nya yrkesspecialiseringar ligger nära deras kompetensmässiga kärna, men som inte bidragit till ökad sällsynthet. I Sollefteås fall har det inte märkbart påverkat sysselsättningen under perioden, medan det i Kramfors inneburit färre jobb. Slutligen har Örnsköldsvik, om något, förlorat både relativt sett unika och relaterade yrkesspecialiseringar samtidigt som nya jobb har skapats, vilket i princip går tvärtemot tankarna om smart specialisering. Snarare verkar det vara nya typer av jobb som dels är annorlunda än vad som funnits tidigare, men också jobb som finns representerade i många olika regioner vilket minskat graden av specialisering. Avslutningsvis bör vi notera att det kvalitativa innehållet i yrken kan skilja sig åt beroende på företag och position i värdekedjan. Arbetsuppgifterna, och kvalifikationskraven, kan därför variera i geografin. För att belysa detta vidare kan den som vill ha mer information följa denna länk. Genom att klicka på en region i kartan och sedan på respektive yrke i det regionala yrkesrummet, kan statistik om utbildningsnivåer, inkomst mm erhållas vilket kan representera skillnader i arbetsuppgifter. Det är även möjligt att jämföra två regioner för att se om innehållet i respektive yrkesspecialisering varierar i geografin. Denna rapport har framförallt fokuserat på regionens yrkesstruktur och hur den förändrats mellan 2002 och 2013. Det kan sägas vara för gammal information för att säga något om framtiden. Dock bör vi ha i åtanke att regionala yrkesstrukturer förändras mycket sakta över tid, speciellt jämfört med industristrukturen, vilket gör att detta data ändå är relevant. Det är också nödvändigt med en längre tidsperiod för att kunna skapa robusta mått på graden av skill-relatedness mellan yrken och hur vanligt en sådan specialisering är. Då revideringarna av yrkesklassificeringen skapar ett tidsseriebrott 2013 är det omöjligt att göra mer långsiktiga jämförelser över tid. Vi har här försökt göra en enkel jämförelse mellan 2013 och 2018, men framtida analyser skulle kunna fokusera ännu mer på detta. Bland annat skulle det vara intressant att jämföra flyttmönster in och ut från regionen i relation till yrkesspecialiseringar. Tidigare studier (t.ex., Adjei m.fl., 2019) har exempelvis visat för Skellefteå att en stor del av de sysselsatta i Skellefteås yrkesspecialiseringar kommer från regionen, medan inflyttare (både nya och återvändare) i högre utsträckning har kompetenser lite längre ifrån existerande specialiseringar. En sådan analys skulle kunna analysera flyttmönster i olika yrkeskategorier och skillnader mellan män och kvinnor. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)

Social and Economic Geography  (hsv)

Economic Geography  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

Social och ekonomisk geografi  (hsv)

Ekonomisk geografi  (hsv)

Social and Economic Geography  (umu)

kulturgeografi  (umu)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Yrkesspecialsieringar

kompetensstruktur

Västernorrland