Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:m1kjzfxjkcw9gfrl > Förorten svarar

  • Skill, Karin,1974- (författare)

Förorten svarar en enkätmetod för att kartlägga digital delaktighet och hållbarhet i Skäggetorp /Karin Skill och Ahmed Kaharevic.

  • E-bokSvenska2021

Förlag, utgivningsår, omfång ...

  • Publicerad:Linköping :Publicerad:Linköping University Electronic Press,Publicerad:2021
  • 1 onlineresurs (108 sidor)
  • texttxtrdacontent
  • computercrdamedia
  • online resourcecrrdacarrier

Nummerbeteckningar

  • LIBRIS-ID:m1kjzfxjkcw9gfrl
  • http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-174908uri
  • urn:nbn:se:liu:diva-174908urn

Kompletterande språkuppgifter

  • Språk:svenska
  • Sammanfattning på:somaliska

Ingår i deldatabas

Klassifikation

Varianttitlar

  • Soo koobista jawaabaha xaafadaha.Baritaan loogu talagalay khariidaynta ka-qaybgalka dhijitaalka iyo joogtaynta Skäggetorp

Serie

  • Dino - Digitalisering i nya offentligheter Working paper ;7

Anmärkningar

  • Ett digitalt hållbart samhälle för alla?
  • Forskningsrådet Formas [dnr 2018–02366]
  • gratis
  • I den här rapporten presenterar vi en metod för att undersöka digital delaktighet och hållbar utveckling i en svensk förort med ansikte-mot-ansikte intervjuer vid dörrknackning och på verksamheter och offentliga platser, samt data från denna enkätstudie. Studien har motiverats av att invånare i förorter i lägre utsträckning deltar i enkätstudier. Till skillnad mot andra enkätstudier i förorten med låg svarsfrekvens så blev vår svarsfrekvens 65% med 323 respondenter av 500 tillfrågade. Den höga svarsfrekvensen kan förklaras med att vi hade ett flerspråkigt intervjuarteam och att enkäterna fanns på flera olika språk utöver svenska (engelska, arabiska, somaliska, persiska, bosniska, dari och kurdiska), att vi hade ett incitament om 100 kr i en lokal matbutik och att vi tilltalade potentiella respondenter ansikte-mot-ansikte. Incitamentet var av vikt för att få respondenter att vilja delta och inte minst för att slutföra enkäten med maximalt 83 frågor. ??Enkäten innehöll frågor om bakgrundsfaktorer om modersmål, ålder, sysselsättning, utbildningsnivå, etnokulturell/nationell tillhörighet; Tillgång till teknik och användning av den, och att be andra om hjälp; Hur människorna kommunicerar, använder traditionella och nya sociala medier, tar del av nyheter och information; Hur människor använder BankID, betaltjänster och hälsoappar, och hur de förhåller sig till digitala vårdkontakter; Uppfattningar och erfarenheter av deltagande och kommunikation med myndigheter; Biblioteksbesök och vad dessa besök syftar till; Att dela personuppgifter, och oro för övervakning eller integritetskränkningar via internet; Åsikter och erfarenheter av politisk kommunikation, yttrandefrihet, och att rösta via digital vallokal; Förtroende för det offentliga som politiker på lokal och nationell nivå, och förtroende för myndigheter i närområdet samt nationellt; Föräldrars relation till sina barns internetanvändning.
  • Vi förhåller våra resultat i form av deskriptiv statistik både till det politiska målet om hållbar utveckling, som SCB har i uppgift att skaffa disaggregerade data för att följa utvecklingen av, och mot forskningsfronten om digitala klyftor, digitalt deltagande, och förtroende för stat och myndigheter som en del av tillitsbaserad styrning. Av respondenterna uppger 87% att de använder Internet, vilket vi jämför med den nationella enkätstudien ”Svenskarna och internet 2019” där 95% uppgav att de använder internet (Internetstiftelsen, 2019). ??Vi har designat studien i förhållande till den modell för att förstå digitala klyftor som forskaren Jan van Dijk presenterat i flera sammanhang, som lyfter fram att tillgång till digital teknik, kompetens, användning och motivation är viktiga delar. När det gäller tillgång har 81% av respondenterna i vår studie uppgett att de har en smartphone, och 73% att de har en dator eller surfplatta. I rapporten visar vi att även respondenter som har tillgång till digital teknik som dator eller surfplatta besöker exempelvis biblioteket för att använda de datorer som finns där. Vi har också ställt frågor om ifall respondenterna ber andra om hjälp med digitala uppgifter, och där ser vi att det inte finns någon tydlig koppling mellan att inte ha tillgång till dator eller surfplatta och att behöva hjälp, något som ger stöd för van Dijks modell om att det inte räcker med tillgång. När det kommer till vilken typ av hjälp som respondenterna behöver, visar vi att inom den etnokulturella/nationella gruppen somalier uppger 32% att de främst behöver hjälp med jobbrelaterade ärenden, medan i den etnokulturella/nationella gruppen ”svensk”, behöver 20% främst hjälp med att mejla. Att kunna genomföra eller söka arbete med digital teknik, eller att kunna mejla ser vi som centrala för deltagande i det digitala samhället, och något som olika aktörer i förorten lyft fram.
  • Av de 281 respondenter som använder internet i vår studie uppger 86% att de använder BankID någon gång, men tillsammans med de 13% som inte använder internet alls blir den samlade siffran 23% som inte använder BankID. Resultatet på frågan om att känna sig delaktig i det digitala samhället är nedslående eftersom hela 21% uppger att de inte känner sig delaktiga alls, och kvinnor i högre utsträckning än män inte känner sig delaktiga. Detta kan jämföras med den liknande frågan om i vilken utsträckning de känner sig delaktiga i samhället, där lite över 11% svarar att de inte alls känner sig delaktiga. Det är således fler som inte känner sig delaktiga i det digitala samhället. 15% av respondenterna som använder internet uppger att de har avstått från att uttrycka politiska åsikter på internet för risk att bli utsatt för hat eller hot. Hela 66% av respondenterna uppger att de på olika grunder har blivit diskriminerade någon gång.??En viktig del i enkäten handlar om deltagande i samhället och förtroende på olika sätt. Vi beskriver tidigare studier som visar hur socialt kapital och den demografiska sammansättningen påverkar tillit. Vi argumenterar att människor måste kunna förstå tjänster för att de ska uppfattas som legitima, och att det handlar om kvaliteten på styrningen. Men något intressant i vår studie är att respondenterna uppger att de är lika oroade för integritetskränkningar från svenska staten och myndigheter, som från utländska stater. Det här är ett område som inte behandlats särskilt omfattande i tidigare litteratur, d.v.s. relationen mellan oro för inskränkningar på privata integriteten från staten och digital tillit, när det gäller förtroende för stat och myndigheter. Det är något som skulle kunna undersökas vidare.
  • Vi har skaffat empiriska insikter om medborgarkontor, studieförbund och biblioteks betydelse för att hjälpa och stödja människor med digitala spörsmål. Vi har också visat att samhällskompetens är viktigt för att använda digitala välfärdstjänster. Men respondenterna i studien uppger att de har lågt ”politiskt intresse” – även om det naturligtvis handlar om hur politik definieras. Statistik från valkretsar i Skäggetorp visar på lågt valdeltagande och till och med det lägsta i Linköping, men det finns mycket föreningsaktivitet. Vi har undersökt i vilken utsträckning de uppger att de följt #metoo och #AlaaSalah som vi beskrev som att de verkar för jämställdhet, och där svarade 25% att de gjorde det. Det är en typ av deltagande i vårt digitala samhälle. ??De som är oroade över att vad som Internetstiftelsen kallar för ”myndighetssverige” ska inkräkta på deras personliga integritet via internet borde räknas med i diskussionerna om legitimitet och förtroende – alltså att oro är ett tecken på att förtroendet ifrågasätts. Även om respondenterna inte är särskilt politiskt intresserade, har de väldigt högt förtroende för lokalpolitiker. Men de är samtidigt rädda för övervakning av myndighetssverige – lika oroade som för ”utländska stater och myndigheter”. På frågorna om förtroende fanns svarsalternativ på en skala från 5 (Ja, instämmer helt och hållet) till 1 (Nej, instämmer inte alls). Där uppmärksammar vi att på samtliga frågor om förtroende för myndigheter, svarar minst 50% svarsalternativ 5 eller 4 angående påståendena om förtroende. Det framstår som om förtroendet ökar när frågorna riktas mot en specifik offentlig verksamhet. Polisen har högst förtroende där sammanlagt 68% uppger svarsalternativ 5 eller 4, och endast 14% svarar 2 eller 1. Förtroendet för myndigheter och politiker i närområdet Linköping är dessutom lite högre än förtroendet i allmänhet (utanför Linköping i Sverige). Förtroendet för politiker är också lägre än för myndigheter. Esaiasson (2019) visar på liknande resultat från studie i förorterna Bergsjön och Hjällbo i Göteborg. Vår studie överensstämmer med resultat att de boende i förorter har högt förtroende för myndigheter.
  • Det är en stor andel som uppgett svarsalternativet att de inte vet på frågan om huruvida beslutsfattandet är inkluderande och lyhört, vilket är en ordagrann fråga från SDG 16 i Agenda 2030 (SCB, 2017). Likaså kunde vi under intervjuerna med frågorna om förtroende få motfrågan ”men vad betyder förtroende?”. Detta väcker tankar om hur vi kan studera förtroende. Det framstår som om människors förtroende påverkas av vilka erfarenheter de haft av myndigheter, politiker och offentlig sektor. ??Vilka policyimplikationer kan vi då visa på med studien och disaggregerade data? Det globala hållbarhetsmålet om att ”alla ska med” får sig en törn i det svenska välfärdssamhället när 21% ger uttryck för att de inte känner sig delaktiga alls i det digitala samhället. Känslan av utanförskap framstår som tydlig när förorten svarar på en enkät om digital delaktighet. Det är en indikator på att hållbarhetsmålen om bred inkludering inte uppnås när det gäller digitaliseringen av samhället och förorten.
  • Executive Summary. The Suburb Responds. A survey method to map digital participation and sustainability in Skäggetorp??In this report we present a method to explore digital participation and sustainable development in a Swedish suburb with face-to-face interviews by the household door and in public areas, and the data from the survey. The study is motivated by the fact that residents in suburbs often do not participate in survey studies. In distinction to other survey studies our response rate was 65% and 323 respondents out of 500 who were asked participated. The high response rate can be explained by multilingual interviewer team and that the surveys were available in different languages apart from Swedish (English, Arabic, Somalian, Persian, Bosnian, Dari and Kurdish), we offered a cash check of 100 SEK in a local grocery store as an incentive, and we addressed the potential respondent face-to-face. The cash check incentive was important to get respondents to participate and to complete the survey, which had a maximum of 83 questions. ??The survey contained questions about mother tongue, age, occupation, level of education, ethno-cultural/-national identity; Access to technology and usage, and what they ask for help about; how they communicate, use traditional and social media, access news and information; how they use banking ID, payment services and health apps, and attitudes to digital health appointments; attitudes and experiences of participation and communication with authorities; library visits and what the aim of their library visits are; sharing personal data and concerns for surveillance or privacy violations at the Internet; opinions and experiences of political communication, freedom of speech and voting at digital polling stations; trust in official representatives/politicians at local and national levels, as well as trust in authorities at the municipal level an nationally; and, parents’ relationship to their children’s internet use.
  • We compare our descriptive statistics to the policy about sustainable development, (where Statistics Sweden is commissioned to get disaggregated data to follow the development and implementation of the sustainable development goals), and to research on digital divide, digital participation and trust in the government and authorities, as part of trust- based governance. Out of the respondents 87% state that they use the internet, which we compare to the national survey “Svenskarna och internet 2019” where 95% use the internet (Internetstiftelsen, 2019). ??We designed the survey in relation to the model to understand digital divides as presented by Jan van Dijk, where he highlights that access to technology, competence, usage and motivation are important aspects. When it comes to access 81% of the respondents in this study have stated that they have a Smartphone, and 73% that they have a computer or tablet.??In the report we show that respondents who have access to digital technology like computers and tablets visit the library to use the computers that are available there. We have asked questions about whether respondents ask others for help regarding digital issues, and we see that there is no obvious connection between not having access to a computer and tablet, and asking others for help, which supports the model by van Dijk that there is more to digital participation than access. Regarding the type of assistance that the respondents need, the ethno-cultural/-national Somalians 32% express that they need help with work related digital issues, while among the ethno-cultural/-national Swedes 20% express they need help with emailing. Applying for jobs through digital channels and being able to send emails are central activities in the current digital society.
  • Out of the 281 respondents who use the internet 86% state that they use banking ID sometimes, but along with the 13% who state that they do not use the internet at all, the collective picture is that 23% of our respondents state that they do not use banking ID. ??The results to the question about feeling part of the digital society are disappointing since 21% state that do not feel part at all, and disaggregated data show that among women the number is even higher. This can be connected to the question about feeling part of society, where 11% have responded that they do not feel included at all. This shows that more respondents feel excluded from digital society. ??15% state that they have abstained from expressing their political opinions at the internet to avoid the risk of hatred or threat. 56% of the respondents have stated that they have experienced discrimination some time. ??An important part of the survey was about participation in society and trust. We describe previous studies that have analyzed how social capital and the demographic composition affect trust’. We argue that people need to understand services to find them legitimate and that this is about the quality of government. ??The respondents express that they are as concerned about privacy violations from the Swedish state and authorities, as foreign states. This is an area that has not been discussed very much in previous research, the relationship between concern about privacy violations by the state and digital trust when it comes to trust in states and authorities. This could be explored further.
  • In the study we have got empirical material from citizen centers, educational associations and libraries and their role in assisting residents in digital issues. We show in the report that competence about how society and authorities function is vital to use digital welfare services.??The respondents express low interest in ‘politics’ – even if politics can be defined in different ways. Statistics from the electoral areas in Skäggetorp indicate that participation in elections is lower than in other areas in Linköping municipality, but on the other hand there are many associations and a vibrant local community. We have explored how respondents follow hashtags like #metoo and #AlaaSalah, which we described as hashtags for gender equality, and 25% stated they do. This is a kind of participation in digital society.??We also argue that the concern that authorities in Sweden will violate privacy via internet should be included in discussions about legitimacy and trust – that concern is a sign of trust being questioned. Even if the respondents are not very interested in politics proper, they state that they have a high level of trust in local politicians. But at the same time, they are concerned about surveillance by Swedish authorities, just as concerned as about foreign states and authorities. The questions contained response alternatives on a scale from 5 (yes, I agree completely) to 1 (no, I do not agree at all). It seems like trust increases when the questions are directed to a specific authority. The Police has a high level of trust, 68% state response alternative 5 or 4, and just 14% state 2 or 1. Trust in local authorities and politicians are higher than trust in general (beyond Linköping, in Sweden). But trust in politicians is lower than in authorities. Studies with the same method in suburbs in Gothenburg showed similar results (Esaiasson et al, 2019). Our study is similar to others that show that residents in suburbs express a high level of trust in authorities.
  • There is a large proportion of the respondents who expresses the alternative “I don’t know” whether decision-making is inclusive and responsive, which was a literal question from the sustainable development goal (SDG) 16 in Agenda 2030 (SCB, 2017). During the interviews we could get questions from the respondents about “what does trust mean”? This raises questions about how we can study trust. It also seems like trust is affected by previous experiences of authorities, politicians, and public sector. ??Then what policy implications can be shown with our disaggregated data? The global sustainable development goal of not leaving anyone behind is challenged in the Swedish welfare society when 21% of the respondents express that they do not feel included at all in the digital society. The feeling of exclusion is evident when the suburb responds questions about digital participation. This is an indication that digital inclusion is not yet achieved in the suburb.

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

  • Kaharevic, Ahmed,1995- (författare)
  • Linköpings universitetInstitutionen för ekonomisk och industriell utveckling (utgivare)
  • Linköpings universitetInstitutionen för tema (utgivare)
  • Linköpings universitetFilosofiska fakulteten (utgivare)

Sammanhörande titlar

  • Del av/supplement till:channel record
  • Annan version:Skill, KarinFörorten svarar

Seriebiuppslag

  • Dino - Digitalisering i nya offentligheter Working paper ;7

Internetlänk

Länkade data-URI:er (test)

  • https://libris.kb.se/42gkn5qn120z8lg#it (Skill, Karin, 1974- aut)
  • https://id.kb.se/term/sao/Digitalisering (Digitalisering sao)
  • https://id.kb.se/term/sao/F%C3%B6rorter (Förorter sao)
  • https://libris.kb.se/q4sphlrtnh7cdhsv#it (Kaharevic, Ahmed, 1995- aut)
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 1 bibliotek. 

Bibliotek i östra Sverige (1)

Ange som favorit
Linköpings universitetsbibliotek (Li)Ange som favorit
Bibliotekets lokala katalog
Utlånad?Öppettider, adress m.m.
Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy