Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:ft8sm30lc3rp913c > Effektiv miljötillsyn

Effektiv miljötillsyn [Elektronisk resurs] Slutrapport

Publicerad: Stockholm : Naturvårdsverket, 2013
Svenska 242
Serie: Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298 0282-7298 ; 6558
Läs hela texten
Läs hela texten
  • E-bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • Tillsyn under miljöbalken är ett komplext fenomen. Hur fungerar kommunikationen mellan den som utövar tillsyn och den som blir inspekterad? Hur kommer en inspektör eller handläggare fram till en professionell bedömning? Hur säkerställs rättssäkerheten och effektiviteten i tillsynen? Vilka avvägningar måste en inspektör eller en miljöchef göra? Vilka drivkrafter påverkar verksamhetsutövare? Vilka verksamheter kräver en intensivare tillsyn? Hur ser de tekniska och administrativa förutsättningarna ut för de som utövar tillsynen? Vilka möjligheter finns det i dag att utvärdera tillsynen i hela Sverige? Hur kan man mäta tillsynens effektivitet? Samtliga dessa och många fler frågor har forskningsprogrammet Effektiv miljötillsyn (EMT) tagit sig an. EMT är ett pilotprojekt som har använt sig av ett tvärvetenskapligt angreppssätt för att undersöka den svenska miljötillsynen ur en rad olika perspektiv. Därmed är EMT ett i detta sammanhang unikt forskningsprogram. EMT har varit inriktat på den kommunala operativa tillsynsverksamheten. Resultaten är dock så pass allmängiltiga att de är relevanta även för andra myndigheter som ansvarar för operativ miljötillsyn eller tillsynsvägledning, samt också för aktörer som arbetar med tillsynsfrågor under andra lagrum. Ett av EMT:s delprojekt har fokuserat på tillsynsmetodik. Här har EMT valt att lyfta fram tre viktiga aspekter: de professionella bedömningar som inspektören gör dagligen; inspektörens roll och kompetens; samt kommunikationen mellan inspektör och verksamhetsutövare. De perspektiv som lyfts fram är grundade dels på observationer då EMT har följt med på inspektioner och deltagit i inspektörernas vardag, dels på erfarenheter från workshops och utbildningar med inspektörer, vilka har ägt rum i EMT:s regi. Professionella bedömningar är ett avancerat arbete som för inspektörer inbegriper ett professionellt seende rörande såväl människor som lagstiftning som miljö, objektivitet utöver enbart saklighet och opartiskhet, samt sammanvägningen av många bedömningsdimensioner. Genom de många kontakter som EMT har haft med inspektörer i deras arbete har åtta kriterier (dimensioner) för professionella bedömningar kunnat identifieras, vilka är: inläsning på det specifika ärendet, inspektion, samtal med verksamhetsutövaren, samtal med andra kollegor, genomläsning av tidigare beslut, undersökning av lagrummet, rättssäkerhet och objektivitet, samt sammanvägning och rimlighetsbedömning. Inspektörens roll och arbete är komplexa. Arbetet kräver mer än en formell utbildning och kunskap om lagstiftning. I och med att inspektören är sitt eget arbetsverktyg är personliga erfarenheter och egenskaper betydelsefulla. Värderingar är viktiga drivkrafter i inspektörens arbete. Därför är det viktigt att man preciserar den kompetens som krävs för yrket.  I syfte att förbättra kommunikationen vid inspektioner har EMT testat en i miljötillsynssammanhang oprövad metod: motiverande samtal (MI: motivational interviewing). Metoden går ut på att utforska och stärka verksamhetsutövarnas egna, individuella skäl att verka för en god miljö och på så sätt stärka deras positiva miljöbeteenden. Inspektörer i fyra kommuner utbildades i MI vilket ledde till ökad kompetens att använda MI. Deras utvärderingar visar att de bedömde MI som i hög grad användbart vid inspektioner samt att verksamhetsutövarna bedömdes vara mer nöjda med inspektionerna. Ett annat av EMT:s delprojekt har haft ledningsfrågor som huvudfokus. Som ett led i att kartlägga den kommunala miljötillsynen genomförde EMT hösten 2011 en enkät riktad till kommunala miljöchefer. Enkäten visade att förutsättningarna för utförandet av samt den politiska påverkan på tillsyn under miljöbalken varierar mellan Sveriges kommuner, vilket kan äventyra såväl rättssäkerheten som effektiviteten av tillsynen. Det finns inget nationellt vedertaget sätt att följa upp tillsyn under miljöbalken, eftersom det dels inte råder samförstånd kring vad som skall mätas, dels saknas verktyg för att samla in nationell statistik. Bristen på nationellt insamlad data rörande tillsynen över tid gör det svårt att i dagsläget mäta utfallet av tillsynen. EMT har dock visat att det är möjligt att genomföra statistiska analyser givet de data som finns tillgängliga. Analys av data rörande miljösanktionsavgifter visar att högre avgifter minskar risken för att verksamheter åter tilldelas en avgift. Recidivism (återfall) är alltså ett tänkbart mått för utfallet av tillsynen. Samma data har också kunnat användas för att undersöka om det finns politiska faktorer som kan tänkas påverka tillsynen. Det visar sig att antalet miljösanktionsavgifter ökar signifikant i de kommuner där miljöpartiet går från att innan valet 2006 inte ha varit till att efter valet vara en del av den styrande koalitionen. Tidigare forskning kring miljötillsyn har oftast bortsett från eventuella olikheter bland de verksamheter som blir inspekterade. EMT har därför inlett ett arbete med att kartlägga hur drivkrafterna för att uppnå lagefterlevnad eller för att främja miljön skiljer sig mellan olika typer av verksamheter. Fokus har varit på hur verksamhetsutövaren anpassar sitt miljöbeteende efter olika faktorer som t.ex. produktionsteknologi, marknadsförhållanden och differentierade tillsynsmetoder. Utifrån insikterna om verksamhetsutövarnas incitament är det möjligt att dra slutsatser beträffande utformningen av tillsynen. En mer differentierad syn på verksamhetsutövare och dessas incitament är således en förutsättning för att en högre grad av effektivitet i tillsynen kan uppnås. I dag saknas data för att systematiskt studera utfallet av miljötillsynen. En viktig förklaring till det skrala dataförsörjningsläget är att de operativa tillsynsmyndigheternas självbestämmande ställning har lett till en fokusering på lokalspecifik ärendehantering. Dessa datasystem tar därmed fasta på myndighetens ärendehantering snarare än på det som är centralt ur miljösynpunkt. Risken för inkonsistens i centrala myndigheters inhämtade data ökar på grund av olikheter i arbetssätt och i ärendehanteringssystem mellan kommuner.  EMT:s tredje delprojekt har undersökt informationshanteringen inom den kommunala miljötillsynen. I syfte att effektivisera datahanteringen och underlätta för tillsynen har EMT utvecklat scenarier och konceptuella prototyper tillsammans med intressenter, framförallt inspektörer. EMT har arbetat användarcentrerat och utgått från inspektörens praktik. Utgångspunkten har varit att inspektörer är i behov av samlad statistik och att de på ett enkelt sätt behöver lära, relatera och utveckla sina tillsynsmetoder med hjälp av andra inspektörer. Dessutom har beaktats att operativa tillsynsmyndigheter behöver nyckeltal för att planera tillsynen, och att Naturvårdsverket har ett stort behov av att kunna ta del av samlad inspektionsdata för att kunna samla statistik och utveckla vägledning, samt även påverka och presentera data för EU. Den konceptuella prototypen demonstrerar ett antal idéer. Helt centralt är tillgången till data på olika nivåer, och EMT föreslår därför att en gemensam databaslösning tas fram. Samtidigt är problemet med otillgängliga data komplext, varför det är nödvändigt att kombinera de olika perspektiven och maktbalanserna som finns i systemet som helhet. EMT har visat hur informations- och kommunikationsteknik skulle kunna användas för att förnya, effektivisera och bedriva ett mer proaktivt miljötillsynsarbete på den operativa nivån samtidigt som andra mer globala informationshanteringsaspekter tillgodoses. Samordnad tillgång till nationella miljötillsynsdata skulle göra det möjligt att uppnå ett mer enhetligt utfall av miljötillsynsarbetet och bidra till det globala arbetet med att ta fram indikatorer för en långsiktigt hållbar utveckling. Ett nationellt informationssystem skulle underlätta utvärdering och uppföljning, vilket skulle kunna få starka incitamentseffekter hos bl.a. operativa tillsynsmyndigheter. Ur ett forskningsperspektiv skulle regelbunden och konsistent datainsamling innebära enorma möjligheter att analysera miljötillsynen. EMT som pilotprojekt har identifierat en rad frågeställningar och analysmetoder som kan användas för att studera och utveckla svensk miljötillsyn. Mot bakgrund av det skrala dataförsörjningsläget som råder för närvarande är frågan vilka mått på tillsynens effektivitet som ska användas i viss mån för tidigt ställd. Först när det finns förutsättningar för ett konsistent insamlande av en mängd olika data är det meningsfullt att utvärdera vilka mått av tillsynens resultat som är användbara. Att uppnå en effektivisering av dagens miljötillsyn handlar således om möjligheten att mäta snarare än om vad som ska mätas. 

Ämnesord

Natural Sciences  (hsv)
Earth and Related Environmental Sciences  (hsv)
Environmental Sciences  (hsv)
Naturvetenskap  (hsv)
Geovetenskap och miljövetenskap  (hsv)
Miljövetenskap  (hsv)

Genre

government publication  (marcgt)
Inställningar Hjälp

Uppgift om bibliotek saknas i LIBRIS

Kontakta ditt bibliotek, eller sök utanför LIBRIS. Se högermenyn.

Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy