Filosofin i samhället en skriftserie från Avdelningen för filosofi och tillämpad etik / redaktör: Martin Berzell.

• Det här är det första numret av forskningsmiljön för Filosofi och tillämpad etiks skriftserie. Innehållet i det här numret är ett axplock av texter från de aktiva forskarna inom miljön. Inför detta första nummer av vår skriftserie ombads författarna att skriva en text som visar hur den filosofiska forskningen eller den filosofiska kompetensen kommer (eller kan komma) till uttryck i samhället utanför akademin. I dessa texter kan man inte bara se bredden inom vår forskningsmiljö, utan även hur brett filosofiämnet är och kan vara. Det ger en god provkarta på hur olika tilltal och angreppssätt som ryms inom ämnet. Man kan tydligt se hur dessa texter representerar olika delar av den verksamhet som ryms i forskningsmiljön och avdelningen för Filosofi och Tillämpad Etik (FTE) inom Institutionen för Kultur och Samhälle (IKOS) på Linköpings Universitet. Den inledande texten av Fredrik Stjernberg resonerar kring vad som gör filosofiska frågor specifika, och pekar på hur det verkar nästan omöjligt att komma ifrån filosofin, oavsett hur många gånger den har dödförklarats genom tiderna. Elin Palms text resonerar kring den expertis som etiker sägs kunna ha, och hur detta kommer till uttryck i olika etiska råd i vårt samhälle. Erik Gustavssons text är ett exempel på hur medicinsketiska överväganden görs, i det här fallet specifikt hur man kan tänka kring begreppet ”bot” i relation till behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvård. Ett annat anslag återfinns i Martin Berzells text om den antika filosofen Epikuros syn på njutning, som ställs i relation till ett modernt konsumtionssamhälle. Här handlar det om hur en filosofisk hållning kan användas för att må bättre själsligt, som skulle kunna ses som en föregångare till vår tids självhjälpslitteratur. Harald Wiltsche å sin sida har skrivit en text om tankeexperiment inom vetenskaperna, och hur man skulle kunna tänka sig att se science fiction-litteratur som en parallell till hur tankeexperiment används inom t.ex. fysik. I de tre avslutande texterna kan vi se hur den praktiska filosofin och den tillämpade etiken ger oss begrepp för att beskriva och redskap att hantera olika fenomen i vårt moderna samhälle. Vuko Andrić skriver om det sk boundary problem i demokratifrågor, vilket behandlar frågan om vem som ska tillåtas att delta i demokratiska beslutsfrågor. András Szigeti skriver i sin text om exploatering, och hur relationen mellan exploatering och strukturella orättvisor ser ut. Sist ut är Lars Lindbloms text om rättvisa och fackförbund, där han tar avstamp i Rawls teori om rättvisa för att visa på fackförbundens roll i att uppnå en rättvisare arbetsmarknad. 
• This is the first issue of the research environment for the Philosophy and Applied Ethics publication series. In this issue we see a selection of texts from the active researchers within the environment. In preparation for this first issue of our publication series, the authors were asked to write a text showing how philosophical research or philosophical competence is (or can be) expressed in society outside of academia. In these texts, one can not only see the breadth within our research environment but also how broad the subject of philosophy is and can be. It provides a good sampling of the various approaches and methodologies encompassed within the subject. One can clearly see how these texts represent various aspects of the activities encompassed in the research environment and the Department of Philosophy and Applied Ethics (FTE) within the Department of Culture and Society (IKOS) at Linköping University. The opening text by Fredrik Stjernberg reflects on what makes philosophical questions specific, pointing out how it seems almost impossible to escape philosophy, no matter how many times it has been declared dead throughout history. Elin Palm’s text discusses the expertise that ethicists are said to possess and how this is expressed in various ethical councils in our society. Erik Gustavsson’s text is an example of how medical ethical considerations are made, in this case specifically how one can think about the concept of “cure” in relation to treatment methods in healthcare. Another perspective is found in Martin Berzell’s text on the ancient philosopher Epicurus’ view of pleasure, which is related to modern consumer society. Here, it is about how a philosophical attitude can be used to improve mental well-being, which could be seen as a precursor to our self-help literature. Harald Wiltsche, on the other hand, has written a text about thought experiments in the sciences, and how one could consider science fiction literature as a parallel to how thought experiments are used in, for example, physics. In the three concluding texts, we can see how practical philosophy and applied ethics provide us with concepts to describe and tools to handle various phenomena in our modern society. Vuko Andrić writes about the boundary problem in democracy issues, which addresses the question of who should be allowed to participate in democratic decision-making. András Szigeti writes in his text about exploitation and what the relationship between exploitation and structural injustices looks like. Lastly, Lars Lindblom’s text on justice and trade unions, where he takes inspiration from Rawls’ theory of justice to demonstrate the role of trade unions in achieving a fairer labor market. 

Ämnesord

Filosofi  (sao)

Humanities and the Arts  (hsv)

Philosophy, Ethics and Religion  (hsv)

Ethics  (hsv)

Humaniora och konst  (hsv)

Filosofi, etik och religion  (hsv)

Etik  (hsv)

Philosophy  (LCSH)

Genre

government publication  (marcgt)

Klassifikation

190 (DDC)

Dbc (kssb/8 (machine generated))