”Ska vi googla, fröken?” : Några förskollärares uppfattningar om undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan

Olga Boksjö, 1973- (Författare), Anna Ehrlin, 1967- (Handledare), Johannes Rytzler, 1976- (Handledare), Annika Åkerblom (Handledare), Malin Nilsen (Opponent)

URI https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-64372, URN urn:nbn:se:mdh:diva-64372, Identifikator https://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1800940/FULLTEXT01 · url

Mälardalens universitet Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (Utgivare)

utgivning

Västerås : Mälardalens universitet, 2023

Seriemedlemskap

Mälardalen University Press Licentiate Theses · ISSN 1651-9256, ISSN 1651-9256 · Mälardalen University Press Licentiate Theses ; 348

Onlineresurs

Digital resurs · 1 bibliotek

Finns online:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-64372 https://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1800940/FULLTEXT01

Värdpublikation

ämne

Social Sciences, Educational Sciences, Didactics, Samhällsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik, Didactics, didaktik, early childhood education (ECE), preschool, digital technology supported teaching, digital competence, tablet, phenomenography, teachers’ beliefs, förskola, undervisning relaterad till digitala tekniker, digital kompetens, datorplatta, fenomenografi, uppfattning, lärares attityder

Annat bärarformat

ISBN 9789174856118 · ISBN 9789174856118 (Annat format)

Fler detaljer Referera

Sammanfattning

This study aims to gain deeper insights in digital technology supported teaching in Swedish early childhood education (ECE) settings. Introduction of digital goals in Swedish ECE curriculum obliges preschool teachers to integrate digital technologies into educational practices and calls for a relevant definition and a defined content for this teaching area. By examining teachers’ perspectives, this thesis contributes to obtaining valuable experience-based knowledge that can eventually fill the existing research gap. In a curriculum context, digital technologies have traditionally been associated with technology as a teaching tool, while digital goals (i.e., training children’s digital competence) redefine technology as a teaching content. However, integrating digital technologies in educational practices is still reported to be a challenge, and preschool teachers demonstrate ambivalent attitudes towards use of digital technologies in play-based pedagogy. Previous research has shown that to embed technologies in preschool practices, teachers need to enhance their technological knowledge, which involves a complex coupling between technical knowledge and pedagogical expertise. In the study, eleven preschool teachers were interviewed. A phenomenographic approach was used to identify and analyze the teachers’ conceptions. As a result, several categories related to digital technology use were discerned in teachers’ descriptions. Teaching situations were identified within both planned and spontaneous activities whilst activities for entertainment, relaxation and staff relief were referred to as mere “media consumption”. Paradoxically, nearly all teachers define digital technology supported teaching as a goal-directed, planned and adult-led activity. However, plenty of examples given by the teachers show that situations originating from spontaneous use of digital technology, particularly tablets, play an essential role in everyday teaching practices. Such a rigid understanding of the teaching concept on a definition level may have a counterproductive effect on ECE task with a traditional focus on child-initiated, spontaneous activities. Other findings show that various combinations of hard- and software (apps) may offer teachers multiple teaching options. However, lack of time and technical knowledge in one group of teachers is reported to lead to a scarce use of technologies. In most examples, digital technology is described as a teaching tool for training language, science, mathematics, or arts, while technology as a content is seen as a challenging task and focuses mainly on introducing programmable toys. The teachers describe several examples where technology does not align with their didactic intentions. However, tablet with Google Search is the technology that demonstrates both frequent and organic use. Providing immediate answers on the screen, tablets enable to capture children’s spontaneous questions and, at the same time, support teachers’ educational goals. The preschool teachers’ critical observations and didactic value judgements can contribute with a more nuanced view on what a particular digital technology makes possible in a certain teaching situation. Key words: early childhood education (ECE), preschool, digital technology supported teaching, digital competence, tablet, phenomenography, teachers’ beliefs., Studiens syfte är att bidra med fördjupad kunskap om undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan. Två uppdrag i den reviderade läroplanen Lpfö18 – undervisningsuppdraget och digitaliseringsuppdraget - innebär att alla förskollärare har ansvar för att organisera undervisning som inkluderar digitala tekniker. Vad som ingår i denna undervisning och hur den ska bedrivas är dock inte självklart. Genom att undersöka förskollärares perspektiv kan studien bidra med att mejsla ut professionskunskap i detta innehållområde och ge viktiga insikter för både praktiken och den fortsatta forskningen. Den digitala teknikens funktioner i förskolans läroplan formuleras på två skilda kvalitativa sätt: som ett verktyg för att nå ett visst mål eller som ett mål i sig, i syfte att utveckla barns digitala kompetens. Förskolan och digitala tekniker kan beskrivas ha en ”problematisk relation” där många förskollärare fortfarande känner sig oförberedda och tveksamma inför integreringen av digital teknik i lekbaserad pedagogik. Tidigare forskning visar att förskollärare behöver både teknisk och didaktisk kompetens kring användandet av en viss teknik. Studien utgår från den fenomenografiska ansatsen som ett sätt att närma sig fenomenet undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan och baseras på intervjuer med 11 förskollärare. Flera kategorier har urskilts som representerar hur undervisning och andra aktiviteter relaterade till digitala tekniker beskrivs av förskollärarna på kvalitativt olika sätt. Undervisningssituationer identifierades inom både planerade och spontana aktiviteter medan underhållande, avkopplande och avlastande aktiviteter uppfattades endast som tidsfördrift och ”konsumtion” av digital teknik. Förskollärares definition av undervisning relaterad till digitala tekniker som en målstyrd, planerad och vuxenledd aktivitet står i stark konstrast till många exempel där det återkommande lyfts spontana aktiviteter. En sådan rigid förståelse av begreppet undervisning i förskolan kan verka kontraproduktivt och bidra till en skolifiering av förskolan. Ett annat resultat visar att olika kombinationer av hård- och mjukvaror (appar) i olika sammanhang erbjuder varierande, multipla användningsområden i undervisningen. Samtidigt uppges brist på tid och teknisk kunskap orsaka en begränsad användning av teknik i en grupp lärare. Medan digitala tekniker som ett verktyg beskrivs med fördel användas i naturvetenskapliga projekt, skapande och språkarbete, refererar de flesta förskollärare endast till programmerbara robotar som exempel på digitala tekniker som ett mål, vilket endast utgör en del i det arbetet. Studiens resultat visar att digitala tekniker inte alltid lyckas ge stöd åt förskollärarnas didaktiska målsättningar. Samtidigt är datorplatta med sökmotor Google ett exempel på teknik som både används frekvent och organiskt, dvs. i harmoni med barnens idéer och förskollärarens didaktiska intentioner. Med hjälp av sökmotorn får förskollärare och barn en omedelbar tillgång till information vilket skapar ett konstant flöde av barnens spontana frågor och svar från datorplattan som kan läsas eller visas direkt. Studiens resultat innebär att förskollärares observationer och kritiskt didaktiska reflektioner kan ligga till grund för vad som faktiskt blir möjligt att erbjuda barn i undervisning.

Detaljer

Medverkan och funktion

Olga Boksjö, 1973- (Författare), Anna Ehrlin, 1967- (Handledare), Johannes Rytzler, 1976- (Handledare), Annika Åkerblom (Handledare), Malin Nilsen (Opponent)

Anmärkning om akademisk avhandling

Lic.-avh. Mälardalens universitet, 2023

Medverkan och funktion

Mälardalens universitet Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (Utgivare)

Identifikator

URI https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-64372, URN urn:nbn:se:mdh:diva-64372, Identifikator https://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1800940/FULLTEXT01 · url