Mamma, Pappa, Förskolebarn. Om förskolan som jämställdhetsprojekt

Ingegerd Tallberg Broman (Författare)

URI http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-9892, URN urn:nbn:se:mau:diva-9892, Identifikator 10262

Malmö högskola Lärarutbildningen (LUT) (Utgivare)

utgivning

Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009

Seriemedlemskap

Göteborg studies in educational sciences · ISSN 0436-1121, ISSN 0436-1121 · Göteborg studies in educational sciences

är del av

Genus i förskola och skola

61-84

Bidrag, Onlineresurs

Finns online:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-9892

ämne

Social Sciences, Educational Sciences, Samhällsvetenskap, Utbildningsvetenskap

relaterad till

Genus i förskola och skola · ISBN 9789173466608 (Värdpublikation i annat format)

Fler detaljer Referera

Sammanfattning

Detta kapitel behandlar förskola som struktur och förutsättning för jämställdhet och för förändring av köns- och genusordningar i familj och arbetsliv. En historia kantad av motstånd samt betydelsen av kvinnliga lobbygrupper och en aktiv skolmyndighetsfeminism kommer att framhävas. I ett europeiskt perspektiv är diskussionen om barnomsorg och förskola som strategier för jämställdhet och förändrade könsrelationer mycket aktuell. I Sverige är uppmärksamheten i början av 2000-talet riktad framför allt mot informella strukturer10. Här står pedagogernas kunskaper, genusmedvetenhet och praktiker för förverkligande av jämställdhet och förändrade könsmönster i fokus. Vikten av en kritisk diskussion om jämställdhetsambitionernas policy, perspektiv och praktik framhålls. Artikeln avslutas med en presentation av hur lärarna i förskolan, i en i projektet genomförd nationell enkät, kommenterar sitt professionella kunnande och sitt och föräldrarnas intresse, eller snarare brist på intresse, för jämställdhetsfrågor. Förhållandet mellan stat och familj, mellan föräldrar och barn samt mellan kvinna och man har förändrats genom utvecklingen av en generell och tillgänglig förskola, d.v.s. en förskola riktad till alla barn, som har generösa öppettider och är allmänt förekommande över landet. Här skiljer sig den svenska förskolemodellen från i stort sett alla andra. I internationell jämförelse har Sverige en påtagligt väl utbyggd barnomsorg som inbegriper ca 86% av förskolebarnen mellan åldrarna 1-5 år och i stort sett alla barn i åldrarna 4-5 år (98%) (Skolverket, 2008a). Den är idag en del av skolsystemet. Sedan 1996 är förskolan placerad under utbildningsdepartementet och anförd som första ledet i ett långsiktigt lärande. Förskolan har dock en mycket annorlunda historisk bakgrund än den obligatoriska skolan. Dess etablering har inneburit att ideologiska och politiska motsättningar relaterade till köns- och jämställdhetsuppfattningar har tydliggjorts. Kampen om projektet förskola kan sägas ha varit kontinuerlig sedan tillkomsten (Bergqvist & Nyberg, 2001; Hammarlund, 1998; Hultqvist, 1990).