Fjärrundervisningens organisatoriska förutsättningar

Fanny Pettersson (Författare)

URI http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164228, URN urn:nbn:se:umu:diva-164228

utgivning

Stockholm : Skolverket, 2019

6 sidor

Fanny Pettersson

Onlineresurs

Digital resurs · 2 bibliotek

Finns online:

Fritt tillgänglig via Umeå universitet Fritt tillgänglig via Umeå universitet

ämne

Social Sciences, Samhällsvetenskap, Pedagogik

Fler detaljer Referera

Sammanfattning

Skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning som ska förbereda elever för framtida arbete och socialisation. Vi vet också att många skolor och kommuner har svårt att erbjuda elever en likvärdig utbildning, bland annat på grund av omfattande lärarbrist och stora geografiska avstånd (Pettersson & From, 2018). En möjlig del av lösningen på problemet är utvecklingen av fjärrundervisning, vilket skapat möjligheter att erbjuda undervisning av behöriga lärare i ämnen som annars inte kunnat genomföras (Pettersson & From, 2018). I föreliggande artikel flyttar vi fokus från lärares utveckling av fjärrundervisning till skolors sätt att organisera för att stötta pedagogisk och digital utveckling. Aktuell forskning visar att skolorganisationen utgör en viktig del i förutsättningarna för, och utvecklingen av fjärrundervisning (Pettersson, 2018a; Pettersson, 2018b; Pettersson &Olofsson, 2019). Hur rektor beslutar att planera och strukturera för utveckling får också betydelse för dess anställda att göra detsamma. Vilka mål och visioner skolans ledning formulerar och kommunicerar, vilka resurser som tillsätts för professionell utveckling samt hur skolans ledning väljer att arbeta med organisatoriska stödstrukturer för fjärrundervisning är några av de aspekter som berörs i artikeln.