Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:22553193 > Tre år med Näkterga...

Tre år med Näktergalsprojektet i Växjö [Elektronisk resurs]

Nilsson, Henrik 1973- (författare)
Linnéuniversitetet Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) (utgivare)
2013
Svenska 41
Läs hela texten
Läs hela texten
  • E-bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • Näktergalen är ett mentorsprojekt som etablerades 2009. Sedan projektet startade 2009 har det utvärderats regelbundet. Denna rapport är den tredje i ordningen och ett bokslut över de tre första åren. Förutom att rapporten är en utvärdering av mentoråret 2011-2012 så ingår således resultatet från de två första åren. Projektet startade som ett tre-årigt samverkansprojekt mellan Växjö kommun och dåvarande Växjö universitet. Varje år har ett 20-tal studenter ifrån Linnéuniversitetet fungerat som mentorer för barn i åldrarna mellan 8-12 år. De två första åren var det barn från Bokelundskolan i stadsdelen Araby som deltog. Numera deltar ytterligare tre skolor, Ulriksbergskolan, Växjö Islamiska skola och Pilbäckskolan, i projektet.  Syftet med mentorsprojektet är att motverka social snedrekrytering till högskola och universitet samt att skapa förståelse för sociala och kulturella skillnader mellan barn och mentorer. Förhoppningen är att mentorernas deltagande ska vidga förståelsen för andra än den/de sociala grupper de identifierar sig med.  Varje år har mentorerna och barnets erfarenheter av projektet utvärderats. Mentorerna har skrivit månadsrapporter och årsrapport, svarat på enkäter och intervjuats. Barn och föräldrar har intervjuats och fått svara på enkäter. Datan har analyserats med hjälp av teorier som utgår från att barn, som engageras under ledning av mentor med social och empatisk förmåga, utvecklar en positiv självbild och social kompetens.  Resultatet de första tre åren är positivt. Det främsta beviset är den höga andelen nöjda barn och mentorer. Så gott som alla deltagare har under projektets första tre år varit nöjda eller mycket nöjda efter avslutad mentorsperiod. Att döma ut av analyserna av mentorernas rapporter, utvärderingar och intervjuer med barnen så har mentor och barn haft en nära relation. Mentorernas berättelser vittnar om att de reflekterat över den inblick de fått i barnen och deras familjers liv. Vidare menar mentorerna att de i hög grad fått kunskaper som är svåra att tillgodogöra sig teoretiskt. Mycket tyder på att mentorerna vidgat sin förståelse för barn och deras skilda sociala och kulturella bakgrunder. Barnen är nöjda med sina mentorer. Många barn berättar att de gjort saker som de annars inte skulle ha haft möjlighet till. I många fall verkar mentorn blivit en förebild. Föräldrar berättar att deras barn varit glada för sin mentor och de aktiviteter de gjort tillsammans. Huruvida barnen som deltar i projektet kommer att läsa vidare i högre utsträckning är svårt att sia om. Forskning menar att barn behöver lära att tro på sig själva, att bli duktiga på att planera, ta ansvar, att skapa sociala band och fullfölja uppgifter för att lyckas i skolan. Det finns en del tecken som tyder på att barnen i projektet utvecklat sådana kompetenser som kan vara avgörande för deras fortsatta studier och generella förmåga att vara delaktig i samhälleliga sammanhang.   Antalet skolor som mentorsbarnen kommer ifrån har vidgats från en till fyra. Den senaste förändring har inneburit en delvis socialt och kulturellt annorlunda sammansatt grupp mentorsbarn. Den mer socialt och kulturellt sett varierande sammansättningen av barn har stärkt projektets socialt och kulturellt integrerande syfte.  Min bedömning är att projektet som helhet är väl genomfört. I rapporten kommer jag att fördjupa de kvalitéer som jag menar att det har i förhållande till dess syfte och mål. Den samhälleliga nyttan som projektet kan ha på lång sikt borde följas upp inom den forskning som intresserar sig för integration och det mångkulturella samhället. Vilken effekt projektet har på studenternas professionella utveckling och barnens skolprestationer på liten lägre sikt är också en fråga som borde belysas.      

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)
Educational Sciences  (hsv)
Pedagogy  (hsv)
Samhällsvetenskap  (hsv)
Utbildningsvetenskap  (hsv)
Pedagogik  (hsv)
Education  (lnu)
Pedagogik  (lnu)

Indexterm och SAB-rubrik

Mentorskap
Inställningar Hjälp

Uppgift om bibliotek saknas i LIBRIS

Kontakta ditt bibliotek, eller sök utanför LIBRIS. Se högermenyn.

Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy