Nya villkor för lärande och undervisning [Elektronisk resurs] 9:e Universitetspedagogiska konferensenvid Linköpings universitet 17 oktober 2005

• Den 17 oktober 2005 anordnades den nionde universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet. Konferensens tema Nya villkor för lärande och undervisning anspelar på Bolognaprocessen och de förändringar av högskolans inre arbete det kan medföra. Bolognaprocessen är ett mellanstatligt samarbete där fyrtiofem europeiska länder deltar som syftar till att främja anställningsbarhet, rörlighet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. För att nå dessa mål har en gemensam struktur för högre utbildning föreslagits, som innebär att utbildningen ska delas upp i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Ett av de främsta argumenten för denna struktur är att den ska främja ökad rörlighet samt öka studenternas anställningsbarhet både internationellt och nationellt. Vidare föreslås att de nya examensbeskrivningarna ska fokusera på förväntade studieresultat (learning outcomes) och att det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) och den sjugradiga ECTS- betygsskalan införs. Att utveckla utbildning i denna riktning innebär utmaningar för Linköpings universitet och dess lärare och studenter. På vilket sätt kommer försla-gen att påverka det vardagliga pedagogiska arbetet? Vilka förändringar av kurser och utbildningar kommer det att innebära? Många menar att Bolognaprocessen innebär en radikal förändring för högskolan. Det kan ur det per-spektivet betraktas som något förvånande att det inte till vardags diskuteras mer. Årets CUL:dag visar dock att det finns ett antal lärare som tolkat konsekvenserna när det gäller det vardagliga pedagogiska arbetet och utbildningarnas struktur (relationen mellan grundnivå och avancerad nivå), samt hur målen för utbildning kan formuleras i förhållande till förväntade studieresultat, och hur den sjugradiga betygsskalan kan implementeras. Inom den svenska högskolan är det dessa tre områden som innebär de största utmaningarna, medan införandet av studiemeriter mer kan ses som en förändring av sättet att räkna poäng. Två inbjudna föreläsare utmanade och gav intressanta aspekter genom att bidra med sina bilder av hur den pågående Bolognaprocessen kan tolkas och förstås. Marcia Sá Cavalcante Schuback, docent i filosofi, Södertörns högskola pratade under rubriken Uppmärksamhetens vetande. Berit Karseth, as-sociated professor, Universitetet i Oslo talade under rubriken Bolognaprocessen: Nye Rammer för undervisning. Båda föreläsningarna har filmats och finns tillgängliga på CUL:s hemsida (www.liu.se/cul). Kärnan i 2005 års CUL:dag var som tidigare alla de bidrag som kommit från engagerade universitetslärare och deras tankar som på olika sätt utvecklar undervisningen vid LiU. Sammanlagt presenterades tjugosex bidrag som organiserats under sex rubriker. Det är glädjande att det vid LiU finns så många som vill vara med och bidra till den interna pedagogiska utvecklingen genom att dokumentera och presentera idéer och på så sätt inspirera andra. Ett stort tack till er alla som bidragit till den intressanta och givande dagen. Min förhoppning är att läsningen av rapporten ytterligare ska ge inspiration till pedagogisk utveckling. Slutligen ett stort tack till Monika Samuelsson som på ett engagerat och outtröttligt sätt arbetat både med organisation av konferensen samt redigeringen av rapporten. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

SOCIAL SCIENCES  (svep)

SAMHÄLLSVETENSKAP  (svep)

Indexterm och SAB-rubrik

Högskoleutbildning

Bolognaprocessen

konferenser