Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:15176257 > Den konstnärliga ha...

Den konstnärliga hanteringen av ljud / av Fredrik Johansson

Johansson, Fredrik (författare)
Linköpings universitet. Avdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation (utgivare)
Alternativt namn: Linköpings universitet. Institutionen för tema. Avdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation
ISBN 9789173931205
Linköping : Linköpings universitet, 2011
Svenska 140 s.
Serie: [Linköping studies in art and visual communication], 1653-2252 ; 11
  • Bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • Framförallt är det två verk som präglat min bild av ljudkonst. Det första var Åke Hodells Mr Smith in Rhodesia. Det var en omtumlande situation att lyssna på de ljudbilder som verket gav. Innan jag kom i kontakt med Hodell, hade jag ingen klar uppfattning av vad ljudkonst kunde vara - något som alltså förändrades på dryga femton minuter. Innan dess hade jag främst åtnjutit ljudcollage genom Frank Zappas verk. En annan, minst lika omtumlande, upplevelse var att mötajanet Cardiff och George Bures Miller The Murder of Crows vilken spelades på Hamburger Bahnhof 2009. Mitt i den stora utställningssalen gav 98 högtalare ett speciellt tredimensionellt "ambisonic" ljudlandskap. Upplevelsen var total. Föreliggande text spårar ljudkonstens historiska bakgrund och de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Författaren har under flera år intresserat sig for korsbefruktningar mellan populärkultur och kulturell avantgarde. Den mest påtagliga och framgangsrika exempel på detta, menar han, finns just inom sfärerna for avantgardistisk musik och ljudkonst. Det svenska syntbandet / projektet Tivice a Man blir ett intressant exemplifierande stöd i undersökningen. Medlemmarna Dan Söderqvist (1953-) och Ingmar Ljungström (1953-) har sedan mitten av 1980-talet arbetat både inompopulärmusikens domän och samtidigt varit delaktiga i konstprojekt. I texten möter vi först ett avsnitt som deftnierar ljudkonstbegreppet, det utvidgade musikbegreppet, samt en teoretisk referensram som främst behandlar den amerikanske sociologen Howard Becker (1928-) som for denstörre massan lanserade Arthur Coleman Dantos (1924-) begrepp "konstvärld". Undersökningen är uppdelad i tre delar. Dessa är historiskt och tematiskt indelade. Avsnittens historiska tidsrymd är ungef.irlig. Det är snarare historiska skeden som behandlas i jämforelse med undersökningen av en speciftk tidsperiod. Namnen på avsnitten är baserade på deras respektive tema. Det forsta avsnittet benänu1s "Avantgardet och den populärkulturella konstvärldens framväxt" Tidsrymden for detta avsnitt är från 1910-talet till tidigt 1970-tal. Där avhandlas stilarterna dadaism och futurism, den franske radioingenjören Pierre Schaeffer (1910-1995) samt John Cage. Här diskuteras framväxten av konstnärlig verksamhet inom populärkulturen: experimentell musik, posterkonst och ljusshower. 
  • Det andra avsnittet benämns "Avantgardistiska tendenser inom populärmusik". Detta avsnitt sträcker sig från det sena 1960-talet till början av 1980-talet. I den här delen av undersökningen behandlas forst och främst populär kulturella band/ artister med experimentella/avantgardistiska tendenser. Undersökningen avhandlar konstnärligt orienterade rörelser samt enskilda aktörer som är tongivande for utvecklingen av den populärkulturella konstvärlden och den konstnärliga hanteringen av ljud. De populärkulturdia rörelserna som står i fokus är punkrörelsen och krautrockrörelsen. Detta avsnitt spårar också aktörer som på ett nyskapande sätt nytgat den populärkulturella konstvärlden som en arena for konstnärlig verksamhet. Det tredje avsnittet benämns "Ljudet tar plats i den populärkulturella konstvärlden". Detta avsnitt spänner mellan det tidiga 1980-talet fram till dagens läge. I det här avsnittet fokuseras det främst på en utvecklande diskussion kring den konstnärliga hanteringen av ljud. Populärkulturella stilar i centrum for undersökningen är ambient och industrimusik. Här diskuteras även band/artister som lyckats motstå kommersiella krafter och producerat innovativt och konstnärligt material inom den populärkulturella konstvärlden. Till sist avhandlas den populärkulturella konstvärldens tillstånd i dag samt ljudkonstnärens roll som gränsöverskridande aktör. Efter dessa tre avsnitt foUer det sista kapitlet som utgörs av en avslutande diskussion. D et är relativt få konstvetare som intresserat sig for ljudkonst och dess relation till populärkulturen och forhållande till avantgardemusiken. Därfor är vi glada att kunna ge ut Johanssons text i vår serie Linköping Studies in. Art and Visual Communication. Ett problem man ställs infor när det gäller ljudscenen är den påtagliga bristen när det gäller "illustrationer". Ljudbilder låter sig inte tryckas lika lätt som andra typer av referenser. Men ny teknik skapar nya forutsättningar även for äldre medier (såsom t raditionella böcker). Med hjälp av QR-koder eller motsvarande teknik, kan läsaren med hjälp av sin smartphone direkt läsa av och koppla upp sig till Internet - inte enbart kan detta användas till text- och bildreferenser, det geniala här ligger i att man via spotitylänkar kan återlyssna på de exempel fOrfattaren skriver om. QR-lösningen valdes av formgivarna och Spotify-lösningen valdes av forfattaren. Det är inte nödvändigt att lyssna igenom alla verk i spellistan for att forstå texten. Undersökningen och diskussionerna står for sig själva. Däremot skapar det en större forståelse for det som avhandJas, om läsaren har möjlighet att i vart fall partiellt ta del av verken. 

Ämnesord

Ljudkonst  (sao)
Sound sculpture  (LCSH)
Sound installations (Art)  (LCSH)

Klassifikation

709.04074 (DDC)
Ibh (kssb/8 (machine generated))
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 1 bibliotek. 

Bibliotek i östra Sverige (1)

Ange som favorit

Sök utanför LIBRIS

Hjälp
Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy