Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:gqtqb0k9drt984qd > Kvinnor och män i d...

Kvinnor och män i domar [Elektronisk resurs] En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål

Byrman, Gunilla, 1953- (författare)
Skoglund, Astrid, 1976- (författare)
IMS, språkvetenskapliga miljön (medarbetare)
Språkvetenskapliga miljön (medarbetare)
Linnéuniversitetet Fakulteten för konst och humaniora (FKH) (utgivare)
Publicerad: Växjö, 2018
Svenska 60
Läs hela texten
Läs hela texten
  • E-bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • Syftet med studien är att synliggöra och öka medvetenheten om genuskonstruk­tioner i Sveriges Domstolars skrift­liga domar i brottmål, vård­nads­mål och LVU-mål. Vi utgår från kritisk diskurs­analys, där genus definieras som sociala konstruk­tioner av könsiden­titeter. Studien har genom­förts genom kvantitativa och kvalitativa språk­­­­­analyser. Meto­der­na komplet­terar varandra genom att de kvan­titativa ana­lyser­­na ger en överblick av kvantifierbara, genusrelaterade mönster i brott­måls­domar, vård­nads­domar och LVU-dom­ar. Och de kvalitativa analyserna illustrerar och pro­ble­ma­tise­rar hur rättens repre­sen­­ta­tion av genus framträder i ett repre­sentativt, mindre urval skriftliga domar, där både svenskfödda och utlandsfödda parter före­kom­mer. Följande frågor ställs: Vilka konstruktioner av genus och etnicitet framträder språkligt i domarna? I vilken omfattning kommer parter av olika kön till tals i domarna? Vilka dominerande teman om kvinnor och män fram­träder i de olika domtyperna (det vill säga brottmålsdomar, domar i vårdnadsmål och domar i LVU-mål)? Vilka röster från kvinnor och män kommer till tals i domtexterna och hur legi­timeras rösterna? Materialet består totalt av 49 domar och är hämtat från en tingsrätt och en förvaltnings­rätt. Vi kan inte påvisa några mönster i skrivningar eller strukturer baserat på juristernas eller nämndemännens kön. Men vi kan konsta­tera att könen på nämndemännen inte alltid fram­går i domar från Tingsrätten, men alltid i Förvaltningsrättens domar. Den språkligt mångröstade rättegången återspeglas i dom­texter­nas språk som också de är mångröstade. Studien indikerar att det finns större skillnad mellan etnicitet än kön, efter­som det skrivs om svenskfödda och utlandsfödda på olika sätt genom att olika teman aktualiseras. En tendens är att män framställs som aktiva och kvinnor som pas­siva bland utlandsfödda. Det finns även indikationer på att kvinnors och mäns beteen­den framställs på olika vis utifrån traditionella och stereotypa uppfatt­ningar om kvinnor och män. Det kan t.ex. gälla omsorgsförmåga i vårdnads- och LVU-domar och klädsel och alkohol­på­ver­kan i brottmål. Sammantaget utgör domarna en skriftlig representation av andras röster som före­kom­­mit under huvudförhandlingen. I en sådan skriftlig framställning måste rätten i sitt be­mötan­­de göra representationen i texten så att den ger läsaren känslan av att domen handlar om verkliga människor som bemöts på ett empatiskt och objektivt sätt. Genus­neutrala skrivsätt handlar i det här sammanhanget inte om att språkligt avköna parter eller att dölja diskriminerande förhållanden, men istället se till individens rättigheter och skyldig­heter. Att skriva tydligt i avsnitten med domskäl är mest betydelsefullt. Men av­snit­ten med refe­rat av parternas utsagor skrivs också av den lagfarna domaren, och efter­som lek­män och journalister tenderar att läsa domarna som sammanhängande texter flyter rättens bedöm­ning och parternas utsagor samman för en läsare som saknar juri­disk kompetens. Vi har gått igenom domarna och gjort översikter över domskälen efter måltyp. Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett vävt domskäl. Många domskäl har korta hän­vis­ningar till vad parterna anfört. Vår förståelse av vävt domskäl är ett domskäl där läng­re och sam­manhängande utsagor från utredningen vävs in i under rubriken domskäl. För­valtningsrätten har kon­sekvent separerat utredningen och domskälen i alla de domar som analyserats här. Tings­rätten har en blandning av båda typerna med övervikt för invävda refererat i dom­skälen i 67 % av domarna. I brottmåls­domarna från Tings­rätten finns stor varia­tion i ut­form­ningen av domskälen, vilket kan skapa en osäkerhet hos lä­sa­­ren. Tyd­ligast är det när rätten an­vän­­der under­rubriker för att markera vad som är par­ters utsagor respektive rättens bedöm­ning. 

Ämnesord

Humanities and the Arts  (hsv)
Languages and Literature  (hsv)
Humaniora och konst  (hsv)
Språk och litteratur  (hsv)
Swedish  (lnu)
Svenska språket / Nordiska språk  (lnu)

Indexterm och SAB-rubrik

språklig genusanalys
narration
teman
legitimering
domar
brottmål
vårdnadsmål
LVU-mål
Inställningar Hjälp

Uppgift om bibliotek saknas i LIBRIS

Kontakta ditt bibliotek, eller sök utanför LIBRIS. Se högermenyn.

Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy