Kvinnor och män i domar [Elektronisk resurs] En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål
-
Byrman, Gunilla, 1953- (författare)
-
Skoglund, Astrid, 1976- (författare)
-
IMS, språkvetenskapliga miljön (medarbetare)
-
Språkvetenskapliga miljön (medarbetare)
-
Linnéuniversitetet Fakulteten för konst och humaniora (FKH) (utgivare)
- Publicerad: Växjö, 2018
- Svenska 60
-
Läs hela texten
-
Läs hela texten
Sammanfattning
Ämnesord
Stäng
- Syftet med studien är att synliggöra och öka medvetenheten om genuskonstruktioner i Sveriges Domstolars skriftliga domar i brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål. Vi utgår från kritisk diskursanalys, där genus definieras som sociala konstruktioner av könsidentiteter. Studien har genomförts genom kvantitativa och kvalitativa språkanalyser. Metoderna kompletterar varandra genom att de kvantitativa analyserna ger en överblick av kvantifierbara, genusrelaterade mönster i brottmålsdomar, vårdnadsdomar och LVU-domar. Och de kvalitativa analyserna illustrerar och problematiserar hur rättens representation av genus framträder i ett representativt, mindre urval skriftliga domar, där både svenskfödda och utlandsfödda parter förekommer. Följande frågor ställs: Vilka konstruktioner av genus och etnicitet framträder språkligt i domarna? I vilken omfattning kommer parter av olika kön till tals i domarna? Vilka dominerande teman om kvinnor och män framträder i de olika domtyperna (det vill säga brottmålsdomar, domar i vårdnadsmål och domar i LVU-mål)? Vilka röster från kvinnor och män kommer till tals i domtexterna och hur legitimeras rösterna? Materialet består totalt av 49 domar och är hämtat från en tingsrätt och en förvaltningsrätt. Vi kan inte påvisa några mönster i skrivningar eller strukturer baserat på juristernas eller nämndemännens kön. Men vi kan konstatera att könen på nämndemännen inte alltid framgår i domar från Tingsrätten, men alltid i Förvaltningsrättens domar. Den språkligt mångröstade rättegången återspeglas i domtexternas språk som också de är mångröstade. Studien indikerar att det finns större skillnad mellan etnicitet än kön, eftersom det skrivs om svenskfödda och utlandsfödda på olika sätt genom att olika teman aktualiseras. En tendens är att män framställs som aktiva och kvinnor som passiva bland utlandsfödda. Det finns även indikationer på att kvinnors och mäns beteenden framställs på olika vis utifrån traditionella och stereotypa uppfattningar om kvinnor och män. Det kan t.ex. gälla omsorgsförmåga i vårdnads- och LVU-domar och klädsel och alkoholpåverkan i brottmål. Sammantaget utgör domarna en skriftlig representation av andras röster som förekommit under huvudförhandlingen. I en sådan skriftlig framställning måste rätten i sitt bemötande göra representationen i texten så att den ger läsaren känslan av att domen handlar om verkliga människor som bemöts på ett empatiskt och objektivt sätt. Genusneutrala skrivsätt handlar i det här sammanhanget inte om att språkligt avköna parter eller att dölja diskriminerande förhållanden, men istället se till individens rättigheter och skyldigheter. Att skriva tydligt i avsnitten med domskäl är mest betydelsefullt. Men avsnitten med referat av parternas utsagor skrivs också av den lagfarna domaren, och eftersom lekmän och journalister tenderar att läsa domarna som sammanhängande texter flyter rättens bedömning och parternas utsagor samman för en läsare som saknar juridisk kompetens. Vi har gått igenom domarna och gjort översikter över domskälen efter måltyp. Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett vävt domskäl. Många domskäl har korta hänvisningar till vad parterna anfört. Vår förståelse av vävt domskäl är ett domskäl där längre och sammanhängande utsagor från utredningen vävs in i under rubriken domskäl. Förvaltningsrätten har konsekvent separerat utredningen och domskälen i alla de domar som analyserats här. Tingsrätten har en blandning av båda typerna med övervikt för invävda refererat i domskälen i 67 % av domarna. I brottmålsdomarna från Tingsrätten finns stor variation i utformningen av domskälen, vilket kan skapa en osäkerhet hos läsaren. Tydligast är det när rätten använder underrubriker för att markera vad som är parters utsagor respektive rättens bedömning.
Ämnesord
- Humanities and the Arts (hsv)
- Languages and Literature (hsv)
- Humaniora och konst (hsv)
- Språk och litteratur (hsv)
- Swedish (lnu)
- Svenska språket / Nordiska språk (lnu)
Indexterm och SAB-rubrik
- språklig genusanalys
- narration
- teman
- legitimering
- domar
- brottmål
- vårdnadsmål
- LVU-mål
Inställningar
Hjälp
Uppgift om bibliotek saknas i LIBRIS
Kontakta ditt bibliotek, eller sök utanför LIBRIS. Se högermenyn.