Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:t51wss4brh2cpr3n > Bibliometrisk bench...

Bibliometrisk benchmarking av KTH [Elektronisk resurs] KTH jämfört med 20 tekniska universitet i världen

Sjögårde, Peter (författare)
Karlsson, Staffan (författare)
KTH Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) (utgivare)
Publicerad: KTH Royal Institute of Technology, 2014
Svenska 44
Läs hela texten
Läs hela texten
  • E-bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • KTH jämförs här med 20 andra universitet i syfte att identifiera KTH:s styrkor och svagheter ur ett bibliometriskt perspektiv och därmed bättre förstå KTH:s placering på internationella rankinglistor. Ämnesurvalet är begränsat till teknikämnen, fysik, matematik och kemi. Bland KTH:s starka sidor kan nämnas att KTH har en hög andel av publikationerna baserade på internationellt samarbete och att KTH:s publikationer baserade på stora samarbetsnärverk citeras mycket väl. För publikationer med mer än 100 författare har KTH det fjärde högsta citeringsmedelvärdet bland de 21 jämförda universiteten. Denna grupp publikationer domineras nästan totalt (till 98 %) av fysik. För fysikpublikationerna totalt återfinns dock KTH strax under mitten av de jämförda universiteten (på position 14 av 21 jämförda). Detta mönster, ett medelmåttigt citeringsgenomslag på publikationer där antalet författare inte är extremt stort (mindre än 100 författare) och än mer så när alla författare dessutom är svenska kan utpekas som en av KTH:s svagheter. Medelciteringen av nationella publikationer det vill säga sådana där alla författaradresserna är svenska, har KTH det fjärde sämsta värdet. Flera av de mest framgångrika universiteten (bland annat DTU) karaktäriseras av att publikationer med få författare utan internationell författarskara citeras i stort sett lika högt som internationella samarbeten. De ämnen där KTH uppvisar den lägsta medelciteringen är nationella publikationerna i Computer Science, matematik och materialvetenskap (baserad på fraktionerad summering). Två av dessa ämnen är dock små (Computer Science och matematik) och de har ingen stor effekt på citeringsmedelvärdet för alla KTH:s publikationer. Ett resultat av den stora skillnaden i citeringsgenomslag mellan stora samarbeten och publikationer med några få författare gör att KTH påverkas relativt mycket av om statistiken fraktionaliseras (delas upp mellan alla författaraddresser som anges på en publikation). För samtliga citeringsvärden som presenteras här sjunker KTH:s rankposition bland de jämförda universiteten två till fyra positioner när viktat statistik används jämfört med ej viktat (så kallade ”full counts”). Ämnesmässigt är fysik och kemi KTH:s starkaste ämnen (fysik ligger högt enbart om statistiken baseras på ej viktat summering). Även inom dessa ämnen återfinns KTH i mitten bland de jämförda universiteten med rankposition sju till 19 beroende på ämne och summeringsmetod. Jämfört med de andra universiteten i studien har KTH en viss ämnesmässig specialisering mot materialvetenskap, men citeringsmässigt har nästan alla andra universitet högre citeringsvärden inom detta område: KTH rankposition är 18 eller 20 beroende på summeringsmetod. Skillnaderna mellan KTH och till exempel DTU, ETH och EPFL är inte unika för just dessa universitet. Samma mönster återfinns om Sveriges alla publikationer jämförs med de från Danmark eller Schweiz. Det går alltså inte enkelt att peka ut något enstaka ämne eller annan grupp som ”förklaring” till varför KTH inte kommer bättre ut ur jämförelsen. Men bidragande orsaker är ett relativt lågt citeringsgenomslag för nationellt producerade publikationer eller publikationer med få författare oberoende av ämne. KTH har också relativt få högciterade publikationer (bland topp 10 % eller topp 1 %) framförallt när viktad summering används. För att komma i närheten av de allra främsta universiteten, som till exempel DTU, måste KTH:s citeringsgenomslag förbättras markant på alla fronter. Vi redovisar ingen statistik över förändringar över tiden i denna rapport men andra studier har nyligen visat på en vikande trend för Sverige framförallt inom ingenjörsvetenskaperna. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)
Political Science  (hsv)
Public Administration Studies  (hsv)
Samhällsvetenskap  (hsv)
Statsvetenskap  (hsv)
Studier av offentlig förvaltning  (hsv)
Social Sciences  (hsv)
Media and Communications  (hsv)
Information Systems, Social aspects  (hsv)
Samhällsvetenskap  (hsv)
Medie- och kommunikationsvetenskap  (hsv)
Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning  (hsv)

Genre

government publication  (marcgt)
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 1 bibliotek. 

Övriga bibliotek (1)

Ange som favorit
Om LIBRIS
Sekretess
Blogg
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Sondera
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy