Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:22683401 > Sjuksköterskors ins...

Sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i omvårdnaden [Elektronisk resurs]

Johansson, Pauline 1968- (författare)
Benzein, Eva 1951- (författare)
Saveman, Britt-Inger 1950- (författare)
Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen (utgivare)
Alternativt namn: Hik
Humanvetenskapliga institutionen 2006
Svenska 45
Serie: Rapport från Institutionen för hälso- och beteendevetenskap / Högskolan i Kalmar 1652-2206
Läs hela texten
Läs hela texten
  • E-bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med familjemedlemmar i sitt arbete och familjer intar en allt större roll i omvårdnaden. Det är viktigt i sjuksköterskans omvårdnadsarbete att se den sjuke som en del av sin familj, eftersom alla i familjen påverkas när någon av dess medlemmar blir sjuk. Till dags datum är kunskapen om svenska sjuksköterskors inställning i denna fråga begränsad. Denna studie är därför baserad på ett generellt urval av landets sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors inställningar till familjers betydelse i omvårdnaden och att relatera dessa till personliga och organisatoriska bakgrundsdata. Enkäten, Familjers betydelse i omvårdnaden (FAMBO), som utvecklats för studien, består av 26 påståenden och avser att mäta sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i omvårdnaden utifrån deras professionella perspektiv. Enkätens fyra delskalor handlar om Familjen som en resurs i omvårdnaden (Fam-RO), Familjen som en samtalspartner (Fam-SP), Familjen som en börda (Fam-B) och Familjen som sin egen resurs (Fam-ER). Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 1000 sjuksköterskor från Vårdförbundets medlemsregister. Sjuksköterskorna skulle vara klinisk verksamma inom den direkta patientvården. Urval och utskick administrerades helt av Vårdförbundets personal, deltagarna blev därigenom anonyma för forskarna. Responsen var 65 % (n=634) och de som svarade kan anses som representativa för landets sjuksköterskor eftersom flera bakgrundsvariabler var jämförbara med medlemsregistrets data. Data har behandlats som ordinaldata och analyserats med Mann-Whitney U-test, Kruskal Wallis test samt med Post hoc test (Mann-Whitney U-test med reducerat p-värde enligt Bonferroni). För att se vilka variabler som predicerade för lägst skattning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna var mycket positivt inställda till familjers betydelse i omvårdnaden, men det fanns skillnader i den totala skattningen gällande all bakgrundsdata, förutom kön. De som var yngre (≤30 år) skattade lägre än de som var äldre och likvärdiga resultat visade sig för hur länge sedan det var som sjuksköterskorna tagit sin examen. De som varit legitimerade kortast tid (≤5 år) skattade lägre än sina mer erfarna kollegor. Manliga sjuksköterskor skattade lägre på vissa skalor i förhållande till sina kvinnliga kollegor, samtidigt som de som inte hade någon erarenhet av att vara familjemdlem till någon som varit svårt sjuk skattade lägre i jämförelse med dem som hade denna erfarenhet. Bland de organisatoriska bakgrundsdata som efterfrågades visade det sig bland annat att sjuksköterskorna som arbetade med barn skattade högst på samtliga skalor medan de som arbetade inom akutsjukvården skatta lägst (förutom på Fam-RO). De som hade ett gemensamt synsätt angående familjer på sin arbetsplats skattade högre än de som inte hade detta synsätt. De variabler som predicerade för en lägre inställning till familjers betydelse i omvårdnaden var att: vara man eller att ha en legitimationstid ≤5 år eller om det inte fanns ett gemensamt synsätt angående omvårdnad av familjer på arbetsplatsen. Skillnaderna som påvisades i förhållande till flera variabler, till exempel kön och ålder, finns mycket sparsamt beskrivet i tidigare forskning och är intressanta att studera vidare. Samtidigt som studiens resultat påvisar att sjuksköterskornas inställning till familjers betydelse i omvårdnaden är mycket positiv så vet vi inget om hur de verkligen agerar i möten med familjer. 

Ämnesord

Medical and Health Sciences  (hsv)
Health Sciences  (hsv)
Nursing  (hsv)
Medicin och hälsovetenskap  (hsv)
Hälsovetenskaper  (hsv)
Omvårdnad  (hsv)
INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS  (svep)
Caring sciences  (svep)
Nursing  (svep)
TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN  (svep)
Vårdvetenskap  (svep)
Omvårdnad  (svep)
Omvårdnad  (lnu)
Nursing  (lnu)
Hälso- och beteendevetenskap  (lnu)
Health and Behavioural Sciences  (lnu)

Indexterm och SAB-rubrik

Familjen
Omvårdnad
Sjuksköterskors attityder
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 1 bibliotek. 

Övriga bibliotek (1)

Ange som favorit
Om LIBRIS
Sekretess
Blogg
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Sondera
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy