Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:21980203 > Consequences of a h...

Consequences of a hip fracture among old people / Monica Långström Berggren.

Långström Berggren, Monica, 1966- (författare)
Alternativt namn: Berggren, Monica Långström, 1966-
Umeå universitet. Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering (utgivare)
ISBN 9789176017869
Publicerad: Umeå : Umeå Universitet, 2017
Engelska 99 sidor
Serie: Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; N.S., 1923
  • BokAvhandling(Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2017)
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • This thesis has three related aims: to describe the comorbidities, complications and causes of death among a representative population of old people with hip fracture; to evaluate whether a successful care model using comprehensive geriatric assessment, which reduced in-hospital falls and complications such as delirium, decubital ulcers and infections, has an effect on falls after discharge; and to assess whether adding home rehabilitation to the existing care model has an effect on length of stay in hospital, walking ability, complications and readmissions after discharge. Previous research does not represent the entire hip-fracture population since those living in institutions and those with dementia/cognitive impairment are often excluded. Furthermore, orthogeriatric care models have had limited effect after discharge, mortality has remained high and knowledge is sparse about causes of death and complications after discharge. In addition, there are few randomized controlled multi- or inter-disciplinary team-based home rehabilitation studies, and data concerning complications and readmissions after discharge in those studies are limited. Only half of the hip-fracture population regain their prefracture level of mobility, which calls for further rehabilitation studies. An orthogeriatric care model was evaluated, to assess whether it had any continuing effect on falls after discharge, in a randomized controlled study comprising 199 people with acute femoral neck fracture aged ≥70 years. Falls and new fractures as well as fall-incidence rate were compared between an intervention and a control group during a one-year follow-up. Poisson regression adjusted for overdispersion and observation time was used in the analyses. Comorbidities, complications and causes of death were described, and a multivariate analysis adjusted for potential confounders was used to analyze risk factors for all-cause mortality during a 3-year follow-up. After one year 44 participants had fallen and there were 138 falls in the intervention group compared with 55 participants who fell and 191 falls in the control group. The crude postoperative fall incidence was 4.16/1 000 days in the intervention group vs. 6.43/ 1,000 days in the control group. The incidence rate ratio was 0.64 (95% CI: 0.40–1.02, p=0.063). In total, 136 participants suffered at least one urinary tract infection; 114 suffered 542 falls and 37 sustained 56 new fractures, including 13 hip fractures, during a 3-year follow-up, and 79 out of 199 participants (40 %) died. Cardiovascular events (23 %), dementia (24 %), hip-fracture (19 %) and cancer (13 %) were the most common primary causes of death. Multivariate analyses revealed that cancer, dependence in personal activities of daily living, cardiovascular disease and dementia at baseline, pulmonary emboli and cardiac failure during hospitalization were all independent predictors of 3-year mortality. Individually designed Geriatric Interdisciplinary Home Rehabilitation (GIHR) aimed at early hospital discharge was compared to conventional geriatric care in a randomized controlled study including 205 people with an acute hip fracture, aged ≥70 years. The use of walking devices and walking ability was assessed in interviews and gait speed was measured over 2.4 meters. Length of stay in hospital, complications, readmissions and days spent in hospital after initial discharge were compared between intervention and control groups. Binary logistic models adjusted for hypothetical confounders were used to analyze walking ability, the use of a walking device and the risk of falling after discharge. No significant differences were observed in walking ability, use of walking device, and gait speed at the 3- and 12-month follow-ups between the groups. At 12 months, 56.3% of the intervention group and 57.7% of the control group had regained or improved their prefracture walking ability. The median postoperative length of stay in the geriatric ward was 6 days shorter for the intervention group (p=0.003). Between discharge and the 12-month follow-up, comparisons between participants in the GIHR group and the control group were as follows; 46 (43.4%) vs. 38 (40.9%) fell (p=0.828); 13 (12.3%) vs. 6 (6.5%) suffered an additional fracture (p=0.250); 36 (34.0%) vs. 30 (32.3%) presented with an infection (p=0.917); 12 (11.3%) vs. 6 (6.5%) suffered a cardiovascular event (p=0.344); 38 (35.8%) vs. 27 (29.0%) were readmitted to hospital (p=0.383); and the median number of days spent in hospital in total was 11.5 vs. 11.0 (p=0.353). In conclusion, the successful care model, that reduced in-hospital falls and complications, did not have a prolonged effect on falls among older people with hip fracture, including people with cognitive impairment/dementia. This group of old people have multiple co-morbidities and suffer numerous complications. When home rehabilitation was added to the existing care model, regaining of walking ability in the short- and longterm was similar in both the GIHR participants and those receiving conventional geriatric care. In addition, the proportions of complications after discharge were no higher in the former group, even though their initial time in hospital was shorter. The results indicate that falls and complications after discharge are a major problem among old people with hip fracture. This thesis suggests that primary and secondary prevention of falls and fractures needs to become a part of routine care among old fall-prone people. 
  • Andelen äldre i befolkningen förväntas öka i framtiden och därmed också antalet personer som drabbas av en höftfraktur. En stor andel av de som drabbas har kognitiv nedsättning/demens och/eller bor på ett äldreboende och denna grupp har ofta exkluderats i tidigare forskning. Efter höftfrakturen är det en stor andel som inte återfår sina tidigare förmågor att klara sin personliga vård samt att kunna gå självständigt. Det akuta omhändertagandet vid en höftfraktur har förbättrats över tid men trots detta så finns det en ökad risk att dö i efterförloppet och denna risk har kvarstått oförändrat hög genom åren. Efter utskrivning från sjukhuset kan personer med höftfraktur drabbas av komplikationer som t.ex. infektioner och hjärtkärlsjukdomar. Dessa komplikationer samt orsakerna till varför vissa personer avlider är inte välstuderat. I och med minskade resurser och vårdplatser på sjukhusen så har hemrehabilitering utvecklats. Det finns dock få randomiserade kontrollerade studier med team-baserad hemrehabilitering och kunskap om komplikationer och återinläggningar i efterförloppet saknas. Denna avhandling har tre syften. Första syftet har varit att få en ökad kunskap om samsjuklighet, komplikationer samt orsaker till dödsfall bland äldre personer med höftfraktur. Andra syftet var att utvärdera om ett tvärvetenskapligt, multifaktoriellt vårdprogram som tidigare lyckats minska komplikationer och fallolyckor under vårdtiden på sjukhuset hade någon kvarstående effekt på fall efter utskrivning från sjukhuset. Tredje syftet var att utvärdera ett geriatriskt tvärvetenskapligt hemrehabiliteringsprogram för personer med höftfraktur med avseende på vårdtid, gångförmåga, komplikationer och återinläggningar. Eventuell kvarstående effekt på fall upp till ett år efter fraktur utvärderades i en studie bland 199 personer 70 år eller äldre som drabbats av ett brott på lårbenshalsen. Deltagarna lottades till vård på en geriatrisk avdelning direkt efter operation eller sedvanlig vård på en ortopedisk avdelning. Vårdprogrammet på den geriatriska avdelningen fokuserade på att förebygga, identifiera och behandla komplikationer. I denna studie undersöktes också komplikationer samt orsaker till död upp till tre år efter fraktur i samma population. Under det första året efter frakturen föll 44 deltagare i interventionsgruppen 138 gånger jämfört med 55 personer med 191 fall i kontrollgruppen. Fallincidensen var 4,16/1000 vårddagar jämfört med 6,43/1000 vårddagar för interventions- respektive kontrollgrupp. Dessa skillnader var ej statistiskt säkerställda. Under de tre första åren efter fraktur drabbades 136 deltagare av minst en urinvägsinfektion, 114 personer föll 542 gånger och 37 personer fick 56 nya frakturer varav 13 höftfrakturer. Efter tre år hade 79 personer avlidit och de vanligaste orsakerna till död var hjärtkärlhändelser, demens, höftfraktur och cancer. Cancer, beroende av hjälp i personlig vård, hjärtkärlsjukdom och demens samt att drabbas av propp i lungan och/eller att få hjärtsvikt var associerat till död. Ett individuellt anpassat geriatriskt tvärvetenskapligt hemrehabiliteringsprogram utvärderades i en studie med 205 deltagare 70 år och äldre med en nytillkommen höftfraktur. Deltagarna lottades till delta i hemrehabilitering efter utskrivningen eller sedvanlig geriatrisk vård. Hemrehabiliteringsprogrammet syftade till att personen skulle skrivas hem från sjukhuset tidigare och få fortsatt vård och rehabilitering i hemmet. Gångförmågan och behovet av gånghjälpmedel undersöktes med intervjuer dessutom mättes gångförmågan med självvald och maximal gånghastighet över 2,4 meter. Gångförmåga, behovet av gånghjälpmedel och gånghastighet skilde sig inte åt mellan grupperna vid uppföljande bedömningar vid 3 och 12 månader efter fraktur. Vid 12 månader hade 56,3% i interventionsgruppen och 57,7% i kontrollgruppen återfått eller förbättrat sin gångförmåga jämfört med innan frakturen. Vårdtidens längd var 6 dagar kortare i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid jämförelse av medianvårdtid. Inga skillnader avseende komplikationer, återinläggningar och antal dagar på sjukhuset efter utskrivningen kunde noteras mellan interventions- och kontrollgruppen. Sammanfattningsvis hade det tvärvetenskapliga, multifaktoriella vårdprogrammet som framgångsrikt minskat fallolyckor och komplikationer under tiden på sjukhuset inga kvarvarande effekter på fall efter utskrivningen. Ett geriatriskt tvärvetenskapligt hemrehabiliteringsprogram kan vara ett komplement till vård och rehabilitering på sjukhus. Deltagarna återfick sin tidigare gångförmåga på kort och lång sikt jämförbart med de som erhöll sedvanlig geriatrisk vård. Trots en kortare vårdtid initialt fick deltagarna inte fler komplikationer efter utskrivningen. Äldre personer med höftfraktur har många andra sjukdomar, drabbas av många fall och komplikationer samt återinläggs ofta på sjukhus. För att påverka detta bör fall och frakturförebyggande åtgärder bli en del av rutinvården av äldre fallbenägna personer. 

Ämnesord

Homes for the aged  (MeSH)
Interdisciplinary communication  (MeSH)
Length of stay  (MeSH)
Hip fractures  -- rehabilitation (MeSH)
Walking  -- physiology (MeSH)
Accidental falls  -- prevention & control (MeSH)
Femoral neck fractures  -- surgery (MeSH)

Indexterm och SAB-rubrik

Hip fracture
Geriatric care
Home rehabilitation
Interdisciplinary rehabilitation
Randomized control trial
Accidental falls
Complications
Cause of death
Walking ability
Length of stay

Klassifikation

617.158 (DDC)
Vfg (kssb/8 (machine generated))
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 3 bibliotek. 

Bibliotek i norra Sverige (1)

Ange som favorit

Bibliotek i Stockholmsregionen (1)

Ange som favorit

Bibliotek i södra Sverige (1)

Ange som favorit

Sök utanför LIBRIS

Hjälp
Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy