Sammanfattning. Vi är en grupp fast två ändå [Elektronisk resurs] om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet
-
Norberg, Maria (författare)
-
Yström, Gabriella (författare)
-
Brunnberg, Elinor, 1948-2017 (författare)
-
ICU - I See You (medarbetare)
-
ICU - I See You (medarbetare)
-
ICU - I See You (medarbetare)
-
Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete (utgivare)
- Publicerad: Örebro : Örebro universitet, 2008
- Svenska 55
-
Läs hela texten
-
Läs hela texten
Sammanfattning
Ämnesord
Stäng
- Till Riksgymnasiet för döva (RGD) och Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) i Örebro kommer döva och hörselskadade elever från hela landet. RGD riktar sig till teckenspråkiga döva och gravt hörselskadade elever. Undervisningen sker på svenskt teckenspråk. RGH riktar sig till gravt hörselskadade elever och undervisningen sker akustiskt anpassad miljö på talad svenska med stöd av hörseltekniska hjälpmedel och tecken. Klasserna på skolan är oftast jämförelsevis små, sällan fler än 10 elever per klass. De är lokalmässigt placerade på fyra olika gymnasieskolor i Örebro där det också går hörande elever i den vanliga gymnasieskolan. Så i den dagliga skolmiljön möts döva, hörselskadade och hörande ungdomar på skolgården även om de organisatoriskt tillhör skilda skolor. RGD och RGH är administrativt samordnat till det vi i fortsättningen kommer att kalla för riksgymnasiet. Det kan i den vanliga gymnasieskolan inte bara finnas hörande utan även hörselskadade elever framförallt med lätta eller måttliga hörselskador.Under våren 2005 kom oroande signaler från föräldrar och lärare om hög frånvaro bland eleverna på riksgymnasiet, dåliga studieresultat och många sociala problem. Oroande var också rapporter om stress, psykiska problem och bruk av alkohol och droger. Av de elever som lämnat den tioåriga specialskolan och fortsatt till riksgymnasiet har mer än hälften inte godkänt i ämnen som svenska, matematik och engelska (Specialskolemyndigheten, 2006). De allra flesta av dessa elever blir antagna på det individuella programmet på riksgymnasiet. Till riksgymnasiet kommer även elever med bra studieresultat från specialskolor, kommunala profilskolor eller grundskolor. Ungdomarna på riksgymnasiet kan alltså komma från många olika typer av skolmiljöer och ha helt olika erfarenheter med sig i bagaget. Det finns begränsade kunskaper om hur olika skolmiljöer påverkar döva och hörselskadade ungdomars lärande och tilltro till sin förmåga att klara av högre studier. Det som är känt idag är att endast 10–15 % av eleverna på RGH har visat sig gå vidare till universitet eller högskola. Jämförelsevis är rikssnittet 45 % av alla elever i Sverige (Hörselskadades Riksförbund, 2007). Med anledning av de ovanstående signalerna är det angeläget att få ökad kunskap från ungdomarna själva om deras erfarenheter från utbildningssituationen och skolmiljön. Därför genomförde Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB och Sveriges Dövas Riksförbund, SDR och forskare från forskargruppen ICU, Örebro Universitet projekt med stöd av Allmänna Arvsfonden respektive Forskningsrådet för Arbetsliv och Samhälle, FAS. I projektet som kallades ”Fältstudie av riksgymnasierna för döva och hörselskadade, RGD/RGH i Örebro” ingick även RGD/RGH, Unga Hörselskadade UH, Sveriges Dövas Ungdomsförbund SDU och Hörselskadades Riksförbund HRF. Fältstudien samordnades med ett FAS-projekt om Hörselskadade, döva och hörande ungdomars livsvillkor och kultur. Resultat från den samordnade och genomförda studien kommer att presenteras i fyra rapporter. Signaler om hög frånvaro och lågt antal fullständiga slutbetyg på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade (RGD/RGH) är bakgrunden till att denna studie inleddes. Vid RGD/RGH fannsnär studien genomfördes under läsåret 2007/2008 436 elever registrerade. Studiens syfte är att kartlägga och beskriva de erfarenheter och uppfattningar döva och hörselskadade elever vid RGD/RGH har om sin skolgång ur ett pedagogiskt, språkligt och socialt perspektiv. Centralt är ungdomarnas möjlighet att göra sin röst hörd och vara delaktiga. Studien har gjorts utifrån två övergripande frågeställningar; Hur upplevs delaktighet i utbildningssituationen i skolan av eleverna? Hur fungerar samspelet eleverna emellan och mellan elever och lärare? Frågeställningarna har besvarats utifrån sex beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna har behandlat utbildningens kvalitet, språk, social miljö, tolkanvändning/tekniska hjälpmedel i undervisningssituationen, förberedelser inför skolstarten på RGD/RGH samt förväntningar inför framtiden. Andra beskrivningskategorier har behandlat det sociala klimatet på skolorna, men också förberedelser inför skolstarten på RGD/RGH samt förväntningar inför framtiden. Metoder som använts i studien är dels individuella djupintervjuer och dels PI-intervjuer. Totalt har 25 elever intervjuats individuellt medan 209 elever har medverkat vid PI-intervjuer. En PI-intervju är en fokusgruppsintervju med kreativt inslag. Studien har ett bortfall när det gäller elever med hög frånvaro. En kompletterande studie kommer att göras med elever som ofta skolkar. Resultaten visar att informationen eleverna fått inför studiestarten på RGD/RGH varierar beroende på vilken skolform de gått i. Elever som gått på specialskolor har fått bra information, medan elever som gått integrerade i grundskolan ofta fått bristfällig information. Under det första läsåret sätter många elever det sociala livet i främsta rummet, då en övervägande andel av eleverna kommer till en ny stad, en ny familj eller annat boende, och nya kompisrelationer ska etableras. Denna omställning påverkar utbildningssituationen. Resultatet visar också att en utbildningssituation med hjälpmedel och/eller med tolk innebär en kommunikativt annorlunda situation än vad många elever är vana vid. Hörseltekniken krånglar ibland och den indirekta kommunikationen via tolk blir ofta osäker, vilket påverkar upplevelsen av delaktighet. Eleverna oroar sig för att den indirekta kommunikationen kan påverka deras betyg negativt. Tolksituationen skapar en distanserad relation till läraren. Eleverna beskriver klyftor mellan RGD/RGH elever och de hörande eleverna, men också mellan RGD och RGH elever. Nyckeln för umgänge mellan grupperna är kommunikationen. Flera elever på RGH behärskar inte att kommunicera på teckenspråk och flera elever på RGD behärskar inte tal. Kommunikationssvårigheterna kan tolkas som att språket, mer än funktionshindret är en gränsskapande barriär som skapar distans mellan grupperna och minskad delaktighet. Men det kan också tolkas som att språket är en sammanbindande faktor för grupperna när språkkunskapen finns. Detta gäller såväl i undervisningssituationen som i den sociala situationen. Både döva och hörselskadade elever uttrycker önskemål om att på ett friare sätt än idag kunna välja kurser och därmed också språk i olika undervisningssituationer. Detta istället för att som nu välja RGD eller RGH och därmed språk för hela studietiden. En vision som eleverna gav uttryck för om utbildningens organisering var en social modell där språkliga och kunskapsbundna dimensioner spelade en central roll istället för, som nu vara en handikappbunden utbildning. Programinnehåll och kunskapsnivå skulle styra utbildningens längd istället för elevens grad av hörselnedsättning. Eleverna ville också att språkvalet skulle vara friare. Citatet i studiens titel visar att elever på RGD/RGH oftast av omgivningen betraktas som en gemensam minoritetsgrupp medan eleverna själva ser sig som två olika minoriteter med olika språk och kultur. Samtidigt känner eleverna på RGD och RGH ändå tillhörighet till varandra och uttrycker en önskan om ökad samverkan. Det gäller även med hörande ungdomar framförallt de med intresse för teckenspråk.
Ämnesord
- Social Sciences (hsv)
- Sociology (hsv)
- Social Work (hsv)
- Samhällsvetenskap (hsv)
- Sociologi (hsv)
- Socialt arbete (hsv)
- Social Sciences (hsv)
- Educational Sciences (hsv)
- Pedagogy (hsv)
- Samhällsvetenskap (hsv)
- Utbildningsvetenskap (hsv)
- Pedagogik (hsv)
- SOCIAL SCIENCES (svep)
- Social sciences (svep)
- Social work (svep)
- Disability research (svep)
- SAMHÄLLSVETENSKAP (svep)
- Socialvetenskap (svep)
- Socialt arbete (svep)
- Handikappsforskning (svep)
- SOCIAL SCIENCES (svep)
- Social sciences (svep)
- Education (svep)
- SAMHÄLLSVETENSKAP (svep)
- Socialvetenskap (svep)
- Pedagogik (svep)
- MEDICINE (svep)
- Social medicine (svep)
- Public health medicine research areas (svep)
- Audiologi (svep)
- MEDICIN (svep)
- Socialmedicin (svep)
- Folkhälsomedicinska forskningsområden (svep)
- Hörselvetenskap (svep)
- Social Work (oru)
- Socialt arbete (oru)
Indexterm och SAB-rubrik
- döv
- hörselskadad
- tvåspråkig
- teckenspråk
- riksgymnasium
- delaktighet
- funktionshinder
Inställningar
Hjälp
Uppgift om bibliotek saknas i LIBRIS
Kontakta ditt bibliotek, eller sök utanför LIBRIS. Se högermenyn.