Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:07tvlnk4xllzvfv9 > Lyssnandets praktik

Lyssnandets praktik [Elektronisk resurs] Medborgardialog, icke-vetande och förskjutningar

Wiberg, Sofia, 1977- (författare)
Bradley, Karin (preses)
Metzger, Jonathan (preses)
Bornemark, Jonna (preses)
Hellström Reimer, Maria (opponent)
KTH Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) (utgivare)
Publicerad: Stockholm : KTH Royal Institute of Technology, 2018
Svenska 282
Läs hela texten
Läs hela texten
  • E-bokAvhandling(Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2018)
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • I dialogforskning och planeringspraktik pekas det ofta på vikten av att skapa fler forum för att ”ge röst” till invånargrupper i syfte att skapa mer politiskt jämlika processer, stärka demokrati och social hållbarhet (Abrahamsson, 2015) samtidigt som mindre fokus sätts på de praktiker och vanor som avgör vad som kan höras. Det är en omöjlighet att lyssna på allt, ett lyssnande innebär därmed alltid ett sorterande där vissa saker får utrymme och annat blir bortsorterat (Palmås och von Bush, 2015). Lyssnandet har samtidigt inte fått lika mycket uppmärksamhet som något politiskt utan har oftare förknippats med något passivt, till skillnad från rösten och språket som är förknippat med akten att skriva, läsa eller tala. Lyssnandet faller därför lätt in i en förenklad binaritet mellan aktivitet eller passivitet vilket har hindrat lyssnandet att betraktas som en politisk handling (Lacey, 2014).     Med detta som utgångspunkt ser jag det som centralt om vi vill ge utrymme för fler erfarenheter, att inte endast fokusera på att bjuda in marginaliserade invånare till gängse dialogforum utan även problematisera själva forumen och ramarna för dialogen, att vända blicken mot planerare, arkitekters och tjänstepersoners arbetssätt och rutiner, och reflektera över hur de påverkar vad som kan höras.     Utgångspunkten för avhandlingen är mina personliga erfarenheter som processledare för två dialogprocesser: en kommunal medborgardialogsprocess som jag genomförde i Botkyrka kommun – Samtal om framtiden mellan 2011-2012 – samt det utforskande konst- och forskningsprojektet Rehearsals - åtta akter om lyssnandets politik som genomfördes tillsammans med Petra Bauer och en grupp på Tensta konsthall 2013-2014 där vi gemensamt prövade olika sätt att föra dialog med varandra bortom orden. Avsikten är att belysa den mer röriga och komplexa praktiken snarare än att lyfta fram framgångshistorier. Syftet med avhandlingen är att utforska lyssnandets roll i ledandet och organiseringen av dialogsituationer för att bidra med förhållningssätt till dialoger för att möjliggöra det politiska att framträda.      Centrala begrepp i avhandlingen är 1400-talsfilosofen Nicholas Cusanus ratio och intellectus, som beskrivning av två delar av vårt förnuft. Genom ratiot förhåller vi oss till livet som ett pussel där vi genom att mäta, räkna och kalkylera försöker hitta givna svar. Genom intellectus förhåller vi oss närmare icke-vetandet och ser att ratios kategorier aldrig är helt uttömmande och att det vi kallar för värld är i ett ständigt skapande (Bornemark, 2017). Ett lyssnande genom intellectus, såsom jag beskriver det i avhandlingen, skapar möjlighet för det som flera politiska filosofer på lite olika sätt benämner som ”det politiska”, forum där det spontana, oregerliga och störande kan ta plats och politiska frågor väckas (Rancière, 2009, Mouffe, 2008). Enligt Hannah Arendt (1958) är en förutsättning för att det politiska ska äga rum att det finns ett visst mått av oförutsägbarhet. Om vi vill lyssna kan vi i förhand inte bestämma oss för vad vi vill höra, vi behöver öppna upp för att bli överraskade av det vi hör. 
  • The importance of creating forums to give voice to marginalized residents is often emphasized in participatory research and planning practice with the purpose of creating politically equal processes, strengthening democracy and developing social sustainability (Abrahamsson, 2015). At the same time, less focus is placed on the act of listening’s role in relation to what is possible to be heard.   While listening is central to communication and politics, it has received less attention as being political, in regards to its potential for giving voice. The act of listening is more often associated as being passive, whereas voiced language, is associated with the act of writing, reading or speaking. It, therefore, easily falls into a reductive binary of active or passive, which according to the media theorist Kate Lacey (2014), has prevented listening from being viewed as a political action. By shifting the focus from giving voice towards the practices and habits which determine what is considered noise and what is considered voice, we are also paying attention to the political aspects of listening (Palmås and von Bush, 2015).   The starting point for the dissertation is my personal experience as a process leader for two dialogue processes. The first was a municipal citizen dialogue process which I carried out in Botkyrka Municipality, Conversations about the future, between 2011-2012. The second was an exploratory art and research project, Rehearsals – eight acts about the politics of listening, which was carried out together with a group of 30 people at Tensta konsthall between 2013-2014. As a group, we explored different ways to communicate with each other beyond our words.   The purpose of the dissertation is to make visible different dimensions of listening and explore its role in the leadership and organization of citizen dialogues. The intent is to illuminate the messiness and complexity of practice rather than to show success stories.   Philosopher, theologian and mystic, Nicholas of Cusa’s concepts, ratio and intellectus, descriptions of two aspects of reason, are central concepts in the dissertation. While ratio sorts the sensory input we receive by creating categories, dividing things into opposites and making things calculable – and thus viewing life as something one can reach absolute answers about ­– intellectus relates to the fact that we can never know the big picture. Life exceeds us. To live means to be in relation with the knowledge that around everything we surround ourselves with lie dimensions of unknowing. Therefore, intellectus knows that the categories that ratio uses to understand the world are unstable and thus also possible to reshape and reformulate (Bornemark, 2017). In the thesis, I argue that allowing space for intellectus can be a way to listen to the unexpected, to open up to be moved by what you hear, and thereby make room for the political where we can create an increased possibility for the development of different visions of possible futures. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)
Samhällsvetenskap  (hsv)
Planering och beslutsanalys  (kth)
Planning and Decision Analysis  (kth)

Indexterm och SAB-rubrik

citizen participation
political listening
unknowing
practical knowledge
ratio
intellectus
pactivity
medborgardialog
politiskt lyssnande
icke-vetande
praktisk kunskap
ratio
intellectus
paktivitet
Hjälp

"Lyssnandets praktik" finns i 2 utgåvor på 1 språk

Svenska (2)

Svenska (2)

TitelUpplagaÅrMaterialtypHitta
Lyssnandets praktik : Medborgardialog, icke-vetande o...2018 1 bibl.
Lyssnandets praktik [Elektronisk resurs] Medborgardia...2018 Läs hela
Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy